1
2022
POST & FÖRPACKNINGSLÖSNINGAR
ÅRSREDOVISNING
2
2022
●
Nettoomsättningen uppgick till 2 165 MSEK (1 804).
●
Rörelseresultatet uppgick till 98 MSEK (46). Det påverkades
av en realisationsvinst om 11 MSEK (10).
●
Resultatet efter skatt blev 43 MSEK (3).
●
Resultatet per aktie uppgick till 0,21 SEK (0,02).
●
Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 448 MSEK (439).
●
Soliditeten var vid årets slut 34 procent (31).
Bong på
en minut
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även
erbjuder lösningar för distribution och paketering av information,
reklamerbjudanden och lätta varor.
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar
för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa.
Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1
100 anställda i 13 länder.
Bong har starka positioner på flera betydande marknader i
Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt
utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på
Nasdaq Stockholm (Small Cap).
Innehåll
3 VD har ordet
4 Marknaderna och Bongs erbjudande
5 Överblick och sammanfattning av Bongs
hållbarhetsarbete
6 Hållbarhetsrapport
9 Femårsöversikt
10 Aktien
11 Förvaltningsberättelse
17 Resultaträkningar för koncernen
18 Balansräkning för koncernen
19 Förändringar i eget kapital för koncernen
20 Kassaflödesanalys för koncernen
21 Resultaträkningar för moderbolaget
22 Balansräkning för moderbolaget
23 Förändringar i eget kapital för
moderbolaget
24 Kassaflödesanalys för moderbolaget
25 Redovisningsprinciper
30 Noter
43 Styrelsens underskrifter
44 Revisionsberättelse
47 Styrelse och ledning
Definitioner
Årsstämma 2023
NYCKELTAL
2022
Kv 4
Kv 3
Kv 2
Kv 1
2021
2020
2019
2018
Nettoomsättning, MSEK
2 165
601
527
517
520
1 804
1 843
2 166
2 220
Rörelseresultat, MSEK
98
43
31
19
6
46
-19
32
-52
Resultat efter skatt, MSEK
43
22
18
9
-5
3
-66
-24
-148
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK
72
66
2
11
-6
60
31
78
-65
Rörelsemarginal, %
1
4,5
4,5
3,5
2,4
1,2
2,5
-1
1,5
-2,3
Medelantal anställda
1
1 134
1 134
1 129
1 127
1 133
1 141
1 195
1 334
1 446
1 Avser tiden från årets början till periodens slut.
3
MARKNADEN OCH BRANSCHEN
Det ekonomiska kriget om energi som resultat av den
ryska invasionen av Ukraina har resulterat i hög
inflation och osäkra ekonomiska utsikter för 2022 och
även första halvåret av 2023. Europeiska
konsumenter och företag har fått hantera mycket
höga energipriser vilket kan resultera i en minskad
efterfrågan under 2023.
Efter en mycket ansträngd situation under början
av 2022 har försörjningskedjorna fungerat bättre
under andra halvåret, men har fortfarande inte den
kortsiktiga tillgängligheten eller servicenivån vi var
vana vid innan den nuvarande krisen startade. Det är
fortfarande brist på transportkapacitet och kostnaden
för den är fortsatt hög. Råvarupriserna var under press
uppåt och stabiliserades på en rekordhög nivå under
fjärde kvartalet.
Under det första halvåret höjde Bong sina
försäljningspriser till kunderna avsevärt, vilket
resulterade i en återhämtning av marginalerna under
tredje och fjärde kvartalet. Alla nya kontrakt som
förhandlades för fjärde kvartalet av 2022 samt för
2023 kommer nu ha kortare giltighetstid jämfört med
vad som var normalt tidigare. Detta kommer göra det
möjligt för oss att vara mer flexibla och reagera när
det gäller vår prisstruktur i framtiden.
Den tvåsiffriga inflationen i kombination med
bristen på kvalificerad arbetskraft i de flesta
europeiska länderna resulterar i ett starkt tryck uppåt
på lönerna.
Våra marginaler återhämtade sig och lönsamheten
förbättrades under sista kvartalet. Vi kommer fortsatt
arbeta hårt för att behålla denna lönsamma
marginalnivå.
LÄTTA FÖRPACKNINGAR
Utvecklingen av Bongs försäljning av lätta
förpackningar under 2022 var positiv med en
valutajusterad ökning om +14,2% jämfört med 2021.
Denna positiva utveckling drevs främst av ökad
försäljning av Bongs produkter inom detaljhandeln
vilka gynnades av återöppnandet av butiker efter
pandemin, samt av nya projekt som lansering av
pappersbärkassar med högt mervärde för kunden.
Försäljning av pappersbärkassar ökade med +44,9%
under 2022 jämfört med föregående år.
En annan drivande faktor var vårt e-Green
sortiment som är ämnat att ersätta förpackningar av
plast. Försäljningen av e-Green ökade med +37,7%
jämfört med 2021.
Under första kvartalet 2023 kommer Bong
introducera ett nytt sortiment av helt
pappersbaserade vadderade påsar under varumärket
AirPro Green, vilka kommer komplettera vårt AirPro
sortiment som är en kombination av papper och plast.
KUVERTMARKNADEN
Bongs utveckling inom kuvert ligger i linje med den
långsiktigt negativa marknadstrenden där tryckt
material ersätts med digital information. Bongs
prisökningar på kuvert var anledningen till den
valutajusterade tillväxten om +15,9% för dessa
produkter.
Distributörer och grossister byggde upp stora
lagernivåer under första och andra kvartalet 2022 på
grund av rädsla för brist på papperskuvert, vilket
resulterade i en mycket lägre efterfrågan under andra
halvåret 2022. Totalt sett uppnådde Bong ändå sitt
mål att återta lönsamheten inom kuvert för att
generera pengar att investera i Lätta Förpackningar.
RÖRELSERESULTAT
Koncernens valutajusterade försäljning ökade med
15% jämfört med 2021 främst på grund av
prisökningar. Bongs bruttomarginal har stabiliserats
och är något högre jämfört med 2021.
Rörelseresultatet ökade till 98 MSEK (46).
Rörelseresultatet 2022 påverkades negativt av
strukturkostnader om -2 MSEK
(-1). Nedskrivning av Goodwill hade ingen påverkan
på rörelseresultatet under 2022 (-18).
FÖRBÄTTRAT KASSAFLÖDE OCH MINSKAD
JUSTERAD NETTOLÅNESKULD/ JUSTERAD EBITDA
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick
till 111 MSEK (67). Justerad nettolåneskuld / justerad
EBITDA enligt Bongs obligationslån uppgick till 0,71
(1,27).
FOKUS OCH STRATEGI
Våra främsta strategiska mål är att påskynda
övergången mot lätta förpackningar samt bibehålla
den långsiktiga lönsamheten hos Bong.
Därför kommer vi att fortsätta med vår
investeringsplan gällande utrustning med stor
potential inom lätta förpackningar, särskilt inom
pappersbaserade lösningar för e-handel och
detaljhandel för att ersätta förpackningslösningar av
plast.
Tuff kostnadshantering och effektivisering av våra
produktionsanläggningar kommer även i framtiden
att säkra en god produktivitet och effektivitet till en
låg kostnad.
HÅLLBARHET
Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta
prioriteringar. På Bong kommer vi att göra vårt
yttersta för att utveckla förpackningsprodukter som är
tillverkade av förnybara resurser eller återvunnet
material och som är återvinningsbara eller
återanvändbara.
På alla våra produktionsanläggningar kommer vi
att fortsätta våra ansträngningar för att minska
utsläpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand med
vårt fabrikseffektivitetsprogram.
hållbarhetsredovisning som också är en rapport över
våra framsteg i arbetet med att skydda miljö,
mänskliga rättigheter, sociala relationer och hög
affärsetik enligt Global Compact. Vi är glada över att
bekräfta vårt fortsatta stöd till FN-initiativet och att
tillhöra den växande krets av företag och individer
som ser hållbarhetsarbete som ett självklart inslag i
företagande och affärsliv. Detta är vår sjätte rapport
enligt regelverket.
TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AKTIEÄGARE
Sist men inte minst vill jag särskilt tacka alla våra hårt
arbetande och engagerade medarbetare samt våra
intressenter och aktieägare för deras stöd.
Kristianstad i april 2023
Kai Steigleder
VD
”Under det fjärde kvartalet
återhämtade Bong sina marginaler och
förbättrade lönsamheten. Detta är
resultatet av våra anställdas
framgångsrika
arbete under de senaste åren. Våra
nya produkter inom lätta
förpackningar visar stor
framtidspotential och stödjer vår
pågående förändringsprocess”,
säger CEO Kai Steigleder
VD har
ordet
Det senaste året har varit starkt påverkat av den ryska invasionen av Ukraina och
oförutsägbarheten kring dess slut. I ett osäkert ekonomiskt klimat lyckades Bong att
fortsätta sin omvandling och uppnådde bra tillväxt inom lätta förpackningar.
4
Marknaderna
och
Bongs erbjudande
Bong är en av de ledande leverantörerna av Lätta förpackningar och Kuvert i Europa som erbjuder
lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och reklammaterial.
MARKNADEN FÖR LÄTTA FÖRPACKNINGAR
Lätta förpackningar erbjuder skydd samtidigt som man minskar
förpackningsmaterialet, vikten, volymen, storleken och
förpackningsavfallet. Marknaden för lätta förpackningar är en
fragmenterad marknad med en rad olika konkurrenter i varje
undersegment.
E-handel
Efter den höga nivån av onlineköp under Covid-19 pandemin har det
förväntats att e-handeln skulle avta, men i många länder låg den kvar på
samma nivåer. Sammantaget låg värdet av e-handel i Europa kvar på
samma nivåer som 2021 med ”mode” som det största segmentet
1
.
Flexibla och lätta förpackningslösningar är idealiska för kläder och
accessoarer eftersom innehållet klarar påfrestningar relativt väl. Genom
att använda en flexibel förpackning kan onlinebutiker minska paketets
volym och vikt eftersom materialet anpassas till innehållet. Avsändare kan
också spara på förpackningsmaterial och fraktkostnader jämfört med
traditionella förpackningar som kartonger.
Det finns olika typer av flexibla förpackningslösningar på marknaden,
till exempel plastpåsar, bubbelpåsar, vadderade påsar eller
kraftpapperskuvert. Baserat på en växande efterfrågan av hållbara
lösningar har förpackningsindustrin fortsatt sitt fokus på förnybara och
återvinningsbara material.
BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE LÄTTA FÖRPACKNINGAR
Bong erbjuder ett brett sortiment av lätta förpackningsprodukter för olika
distributionskanaler och applikationer såsom e-handel och detaljhandel.
Detta inkluderar expanderbara kuvert och påsar i olika material såsom
kraftpapper, vadderade papperspåsar, bubbelpåsar, pappkuvert och
wellförpackningar och flexibla förpackningar från DuPont™ Tyvek®.
Väl anpassade förpackningar för E-handel
Bong har särskilt fokus på e-handelsspecifika förpackningar, vilket skyddar
dess innehåll och bidrar till att minska miljöpåverkan. Under varumärket
e-Green producerar och marknadsför Bong kraftpapperskuvert för e-
handel. Detta är en miljövänlig lösning baserad till 100 procent på starkt
kraftpapper som bidrar till att minska volymen, vikten,
förpackningsmaterialet samt avfall. e-Green-lösningen är mycket robust,
lätt och flexibel samt kan lätt återanvändas för returleverans tack vare två
limremsor. För att möta den stora efterfrågan av dessa produkter har Bong
investerat i ytterligare maskiner under 2022.
Bong har också slutfört utvecklingen av en 100% pappersbaserad
vadderad påse som ett alternativ till den traditionella bubbelpåsen. Denna
nya lösning som kallas ”AirPro Green” utnyttjar styrkan hos präglat
papper, därmed behövs ingen bubbelfilm. AirPro Green består av tre
papperslager där mellanlagret är försett med ett stabilt bubbelmönster.
Bong ser en stor potential för denna miljövänliga vadderade påse och har
för avsikt att investera i ytterligare maskiner under 2023.
Tilltalande förpackningar inom detaljhandel
Kampen om konsumenternas uppmärksamhet inom detaljhandeln blir allt
hårdare. Tilltalande presentförpackningar kan vara ett viktigt verktyg för
att öka varumärkeskännedom. Bong erbjuder ett brett sortiment av
presentförpackningar och bärkasselösningar, som alla är skräddarsydda
för att kommunicera kundens varumärke och värderingar. Bong hjälper
sina kunder i ”the art of giving”.
DEN EUROPEISKA KUVERTMARKNADEN
Enligt FEPE minskade volymen för kuvert på den europeiska marknaden
med mer än 6 procent under 2022 jämfört med 2021. Den totala
europeiska kuvertmarknaden uppskattas till omkring 43 (47) miljarder
enheter under 2022.
Bong är klar marknadsledare i de nordiska länderna och är störst eller
näst störst i nästan alla väst- och centraleuropeiska länder.
I Västeuropa svarar affärspost för den största delen av kuvert-
användningen med mer än 90 procent av den totala kuvertkonsumtionen.
Affärspost kan delas in i transaktionspost och direktreklam.
Transaktionspost används för distribution av olika dokument som till
exempel kontrakt, lönespecifikationer, pensionsbesked och fakturor. De
största användarna av kuvert inom transaktionspost är företag inom till
exempel telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten. Som en
konsekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna för denna typ av
användning minskat avsevärt.
Direktreklam har däremot inte påverkats i någon större utsträckning av
marknadsnedgången. Denna form av reklam erbjuder högre träffsäkerhet
inom målgruppen jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar, och
är därmed fortfarande av stort intresse för marknadsförare.
Direktreklamskampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jämförelsevis
låg kostnad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt
marknadsföringsverktyg.
BONGS KUVERTERBJUDANDE
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Allt från
standardiserade kuvert till kundspecifika lösningar med unika
karaktärsdrag, med eller utan kundanpassat tryck och prägling, tillverkade
av en rad olika material och med många alternativ gällande färg och form.
1
Statista: E-Commerce Europe
5
ÖVERBLICK OCH SAMMANFATTNING ÖVER RISKER, POLICYER OCH ÅTGÄRDER FÖR BONGS HÅLLBARHETSARBETE ÖVER PRODUKTLIVSCYKELN
Leverantörsledet
Produktion
Marknadsföring/Försäljning
Distribution
Återvinning
Risker och påverkan
●
Negativ miljöpåverkan
●
Bristande arbetsvillkor
●
Brott mot mänskliga rättigheter
●
Korruption och bedrägeri
●
Förhöjda utsläpp
●
Hög förbrukning och
nedsmutsning
●
Arbetsolyckor och upplevd
otrygghet på arbetsplatsen
●
Korruption och bedrägeri
●
Missnöjda kunder
●
Utsläpp från fordon
●
Brister i arbetsmiljö hos
transportörer
●
Bristande återvinningsbarhet
Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Till sådana risker hör fysiska
arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, ålder, religion och politisk uppfattning. Risker för korruption och bedrägeri kan avse såväl
interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners.
Policyer
Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti-korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga rättigheter och
motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets- och mångfaldspolicy.
Hantering av risker
som spänner över
hela
produktlivscykeln
Samtliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen. Rutiner är införda och ansvariga inom respektive affärsenhet utsedda för koncernövergripande utbyte av
erfarenheter beträffande hållbarhetsfrågor och ”best practice” samt uppföljning.
Hantering av risker
specifika för
respektive fas av
produktlivscykeln
Implementering av Uppförandekod för
leverantörer hos större leverantörer
centralt och på affärsenhetsnivå.
Fortsatt miljöanpassning av
produktionsmetoder, som till exempel
effektivisering av maskiner, minskad
elförbrukning, ökad användning av
vatten-baserade metoder som ersätter
lim och färger med organiska
lösningsmedel, certifieringar av
anläggningar.
Miljömärkning av produkter enligt
nationella och EU-standarder.
Ett större klimatkompenserat
erbjudande.
Nöjdkundundersökningar.
Öka användningen av
välrenommerade transportörer med
miljökrav.
Ökat inslag av fullt återvinningsbara
kuvert och förpackningar. Främja
papperskassar som ersättning för
plastkassar.
Se not 37 för upplysningar om
den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
Bongs hållbarhetsarbete
6
Säkerhet, god miljö
och
sunda affärer
Bong producerar kuvert och lätta förpackningar på basis av finpapper gjort av ursprungsmärkt råvara. I sitt hållbarhetsarbete lägger Bong vikt vid säkerhet för personal,
hållbara inköp, lägre förbrukning av energi och insatsvaror, minskning av avfall samt sunda affärer.
HÅLLBARHET I CENTRUM FÖR BONG
Bong är en industrikoncern med en omsättning om
cirka 2 100 MSEK och omkring 1 100 anställda. I
koncernen ingår tolv större anläggningar för
tillverkning av kuvert och förpackningar.
Tillverkningen, distributionen och användningen av
Bongs produkter medför påverkan och risker av skilda
slag och olika utsträckning beroende på vilken del av
värdekedjan som studeras. Till exempel finns
miljöfrågor i alla led – i skogarna där råvaran till
finpapperet växer, i tillverkningen och i återvinning
och deponi av kuvert och lätta förpackningar. När det
gäller sociala frågor har Bong ansvar för säkra fysiska
och psykosociala arbetsförhållanden på
arbetsplatserna i koncernen och hos betydande
underleverantörer i egenskap av inköpare av tjänster
och varor.
Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som
syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där
anställda behandlas lika samt hög affärsetik.
RISKER OCH RISKHANTERING
Bongs affärsverksamhet är främst exponerad för
marknadsrisker, operativa risker, finansiella risker och
hållbarhetsrisker. För en närmare beskrivning av
marknadsrisker och operativa risker se sid 13. En
detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna och
hanteringen av dem finns i not 1.
Hållbarhetsrisker
Hållbarhetsrisker gäller miljö, sociala förhållanden och
personal, mänskliga rättigheter och affärsetik.
Riskerna finns i den egna verksamheten och i till
exempel bolagets leverantörskedja. Till grund för
styrningen av bolaget ligger bolagets regler,
branschpraxis, lagstiftning och föreskrifter,
kollektivavtal och andra normer. Bolagets styrning
och kontroll av den egna verksamheten och påverkan
på leverantörer via bland annat policyer, inflytandet
av branschpraxis och den kontroll som indirekt utövas
av lagstiftning och kollektivavtal i de länder där
bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen att
bolagets hållbarhetsrisker totalt sett är jämförelsevis
små.
Liksom med koncernens övriga risker sker en
bedömning av hållbarhetsriskernas väsentlighet. En
risk betraktas som väsentlig om den får allvarliga
konsekvenser för till exempel anställdas liv och hälsa,
miljö, bolagets anseende samt resultat och finansiella
ställning. Riskbegreppet tar hänsyn till både
sannolikhet för händelser och värden som kan gå till
spillo om de inträffar.
Miljörisker
Den dominerande delen av Bongs tillverkning av
kuvert och lätta förpackningar sker i tolv anläggningar
i Väst- och Centraleuropa.
För tillverkning av kuvert och förpackningar krävs
inga tillstånd i enlighet med respektive länders
miljölagstiftning. Påverkan från den egna
verksamheten i anläggningarna är förhållandevis
liten jämförd med påverkan på miljön från
bakomliggande led som skogsbruk, tillverkning av
finpapper och produktionen av el för konvertering av
finpapper. I våran egen tillverkning strävar Bong efter
att minimera förbrukning av energi och insatsvaror
samt att minska mängden avfall.
Sociala förhållanden och personal
De allvarligaste riskerna är sådana som skulle kunna
medföra svåra skador eller till och med dödsfall. I
koncernen är olycksriskerna störst inom
tillverkningen. Hantering av till exempel
kuvertmaskiner (av vilka koncernen totalt har cirka
120) kräver utbildning och är omgärdad av stränga
säkerhetsbestämmelser. Den nationella
arbetsmiljölagstiftningen i respektive land
kompletteras med lokala säkerhets- och
kvalitetsbestämmelser för affärsenheterna vars
utformning kan skifta men som har god säkerhet för
personal och hög produktkvalitet som gemensamt
och överordnat mål. Under 2022 inträffade ingen
allvarlig arbetsolycka i någon av koncernens enheter.
Mänskliga rättigheter
Bong betraktar risken för allvarliga överträdelser mot
mänskliga rättigheter som liten i såväl den egna
verksamheten som hos sina leverantörer. Barnarbete
är till exempel förbjudet i lag i de länder där bolaget
är verksamt. Bong anställer under inga förhållanden
arbetskraft under 15 år.
Affärsetiska risker Bong
Motverkande av korruption sker på flera fronter.
Bongs system för intern kontroll och riskhantering
syftar bland annat till att minska risken för
oegentligheter och korruption. Uppförandekoden
inskärper förbud mot bestickning.
Uppförandekod
Uppförandekoden är baserad på FN-initiativet Global
Compacts principer om skydd för miljö, mänskliga
rättigheter, affärsetik och anständiga
arbetsförhållanden. Det syftar till att ytterligare
förbättra förutsättningarna för Bong att bidra till en
socialt och miljömässigt bättre värld inom ramen för
dess aktiviteter. Bongs Uppförandekod ska tillämpas
av styrelse, samtliga anställda, leverantörer och
övriga externa parter Uppförandekoden innehåller
regler och rekommendationer på följande områden:
●
miljö
●
etik och antikorruption
●
regelefterlevnad
●
kvalitet
●
arbetsvillkor, likabehandling och
mänskliga rättigheter
●
motverkande av intressekonflikter.
I uppförandekoden beskrivs också visselpipan för den
som anonymt vill göra en anmälan till bolagets
ledning om misstänkta överträdelser.
Uppförandekoden är ett levande dokument som
revideras när så behövs. Den finns tillgänglig på
www.bong.com
Uppförandekoden för leverantörer
Utöver de övergripande reglerna i Uppförandekoden
har leverantörer också att iaktta de mer detaljerade
reglerna i Bongs Uppförandekod för leverantörer
(Bong’s Supplier Code of Conduct) avseende
antikorruption, miljö, arbetsförhållanden, mänskliga
rättigheter, social hållbarhet med mera. Vid slutet av
2022 hade pappersleverantörer som representerar
mer än 90% av Bongs inköp av finpapper skrivit på
Bongs uppförandekod för leverantörer.
Jämställdhets- och mångfaldspolicy
Uppförandekoden hänvisar också till Bongs
Jämställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående
regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn vägleder
bolagets och de anställdas agerande i frågor som rör
likabehandling, mångfald på arbetsplatsen, balans
mellan arbete och fritid etc.
7
BONGS PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR OCH DERAS CERTIFIERINGAR
Angoulème,
Frankrike
Evreux,
Frankrike
Derby,
Storbritannien
Milton Keynes,
Storbritannien
London,
Storbritannien
Solingen,
Tyskland
Torgau,
Tyskland
Erlangen,
Tyskland
Gersthofen,
Tyskland
Kristianstad,
Sverige
Poznan,
Polen
Krakow,
Polen
PEFC
FSC
ISO 14001
ISO 9001
ISO 50001
HÅLLBARHETSARBETET I KORTHET
Miljöarbetet
Bong har bedömt att de största möjligheterna att
minska koncernens påverkan på miljön ligger i att
göra inköp av finpapper från välrenommerade
leverantörer med resursbas i Norden samt att vidta
åtgärder som syftar till minskad förbrukning av energi
och insatsvaror samt lägre avfallsvolymer.
De största anläggningarna är certifierade enligt ISO
14001 och ISO 9001 vilket innebär att miljöarbetet på
anläggningarna sker effektivt, att det dokumenteras
och följs upp, redovisas och utvärderas. ISO 9001 är
en väl etablerad standard för ledningssystem. För en
mer detaljerad beskrivning av miljöaspekterna av
Bongs verksamhet i alla led, se nedan.
Goda sociala förhållanden
Kollektivavtal är den vanligaste anställningsformen i
koncernen. Bolaget anser sig ha goda relationer till
fackföreningarna i respektive land. Bong betraktar
rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar som
en självklarhet.
Alla människors lika värde ska ligga till grund för
bolagets relationer till sina anställda och deras
relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte på
basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion,
politisk uppfattning etc. Anställda förväntas bemöta
varandra som de själva vill bli bemötta. Allvarliga
överträdelser eller misstanke därom har inte kommit
till bolagets kännedom under 2022.
Etik och anti-korruption
Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong
erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar,
ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot
gällande lag eller affärspraxis. Överträdelser eller
misstankar om överträdelser har inte kommit till
bolagets kännedom under 2022.
MILJÖARBETE I ALLA LED
Rå- och insatsvaror
Tillverkning av kuvert och andra pappersprodukter
(presentförpackningar och bärkassar till exempel)
svarar för den dominerande delen av Bongs
verksamhet. De ur hållbarhetssynpunkt viktigaste
fysiska resurserna i tillverkningen är insatsvaror -
främst finpapper - och elektricitet. Bong har avtal
med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur
miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till
tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens
totala inköp där finpapper utgör merparten (75
procent). Samtliga finpappers-leverantörer kan
uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av
råvaran. Hårda miljökrav ställs även på leverantörer
av lim, färg och fönsterfilm.
Energiförbrukning
Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen
härrör från energiförbrukning som leder till emission
av koldioxid. Sedan 2016 har Bong mätt
förbrukningen av el i sina kuvert- och
förpackningsfabriker. Under 2022 var
energiförbrukningen per tillverkad enhet på samma
nivå som föregående år med en ökning om mindre än
1% jämfört med 2021.
Avfall och återvinning av kemikalier
Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och
säljs för att ingå som returpapper i olika
pappersprodukter. Av anläggningarnas totala
avfallsmängd går mer än 90 procent till återvinning.
Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfallet
transporteras bort enligt gällande förordningar. Farligt
avfall lagras inte. Mätningar vid anläggningarna visar
att avfallsmängden per tillverkad enhet var 6% högre
under 2022 jämfört med 2021. Anledningen till detta
är ett ökat fokus på mer komplexa
förpackningsprodukter med fler produktionssteg som
genererar avfall. De kemikalier som används i
produktionen omhändertas och destrueras på
godkänt sätt och överbliven färg samlas upp och
återvinns.
Transporter
Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong
väljer välrenommerade transportörer som strävar
efter att minska koldioxidutsläppen.
Återvinning av produkterna
Alla pappersbruk som hanterar returpapper har inte
processer för att ta emot papper som innehåller
fönsterfilm och limrester. Bongs rekommendation är
att kuvert sorteras som brännbart material. Flertalet
av Bongs förpackningar kan återvinnas som
pappersförpackning.
EU-taxonomin
Som en del av EU:s gröna tillväxtstrategi trädde EU-
taxonomin i kraft 2020. Det är ett
klassificeringsverktyg för miljömässigt hållbara
investeringar. Bong har analyserat sin verksamhet för
att uppfylla nuvarande och framtida upplysningskrav.
Bolagens omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter
ska redovisas i enlighet med ”Nomenclature of
Economic Activities” (NACE-koder). För respektive
NACE-kod har EU ännu inte fastställt vilka ekonomiska
verksamheter som ska definieras som miljömässigt
hållbara. Detsamma gäller ytterligare underordnade
ekonomiska verksamheter som har identifierats vid
analysen av Bongs omsättning, kapitalutgifter och
driftsutgifter. Majoriteten av Bongs ekonomiska
verksamheter kan tilldelas massa- och
pappersindustrin. Bongs omsättning, kapitalutgifter
och driftsutgifter omfattas därmed inte av
taxonomiförordningen denna rapporteringsperiod.
CERTIFIERINGAR OCH MÄRKNINGAR
Innebörden av att kuvert och förpackningar är märkta
PEFC® och FSC® är att tillverkaren garanterar att
produkterna är gjorda av råvara från skogar skötta i
enlighet med de krav som ställs av PEFC (Programme
for the Endorsement of Forest Certification) och FSC
(Forest Stewardship Council). Certifieringen av Bongs
anläggningar innebär att insatsvarans ursprung kan
följas och garanteras.
Produktmärkningar
Förutom europeiska märkningar har Bongs kuvert fått
olika lokala miljömärken. För kuvert i Norden är till
exempel Svanen en garanti att kuverten är tillverkade
av godkända papperskvaliteter, att lim och
tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret är
avskiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der Blaue
Engel och i Frankrike NF Environnement. Dessa
certifieringar visar för lokala köpare att de gör ett
miljövänligt val.
8
Upplysningar
hållbarhetsrapport
PLACERING AV LAGSTADGADE UPPLYSNINGAR I HÅLLBARHETSRAPPORT FÖR BONG 2022
Område
Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen
Miljö
Sociala förhållanden och personal
Mänskliga rättigheter
Anti-korruption
Policy
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy som
företaget tillämpar i frågorna, inklusive de
granskningsförfaranden som har genomförts.”
5
5
5
5
Resultat av policyn
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet av
policyn.”
4
4
4
4
Väsentliga risker
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsentliga
risker som rör frågorna och är kopplade till
företagets verksamhet inklusive, när det är
relevant, företagets affärsförbindelser, produkter
eller tjänster som sannolikt får negativa
konsekvenser.”
5
Bolaget är exponerat för risker i
dessa avseenden men de bedöms
inte som väsentliga. De beskrivs på
sid 5.
Bolaget är exponerat för risker i
dessa avseenden men de bedöms
inte som väsentliga. De beskrivs på
sid 5.
Bolaget är exponerat för risk
beträffande korruption men den
bedöms inte som väsentlig. Den
beskrivs på sid 5.
Hantering av riskerna
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företaget
hanterar riskerna.”
4, 5
4, 5
4, 5
4, 5
Resultatindikatorer
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala
resultatindikatorer som är relevanta för
verksamheten.”
4
4
4
4
Affärsmodell
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets
affärsmodell.”
4
4
4
4
Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE
HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2022 på
sidorna 5-8 och för att den är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns
yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att min
(vår) granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en
väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning
som en revision enligt International Standards on Auditing och god
revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig
grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Malmö den 19 april 2023
PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle Ulf Carlström
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
9
Femårs-
översikt
NYCKELTAL
2022
2021
2020
2019
2018
Nettoomsättning, MSEK
2 165
1 804
1 843
2 166
2 220
Rörelseresultat, MSEK
98
46
-19
32
-52
Jämförelsestörande poster, MSEK
-
-18
-35
-
-103
Resultat efter skatt, MSEK
43
3
-66
-24
-148
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK
72
60
31
78
-65
Rörelsemarginal, %
4,5
2,5
-1,0
1,5
-2,3
Avkastning på eget kapital, %
8,7
5,2
Neg
Neg
Neg
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK
1 090
1 004
1064
983
991
Avkastning på sysselsatt kapital, %
9,1
6,4
Neg
3,2
Neg
Soliditet, %
34
31
30
33
38
Nettolåneskuld, MSEK
448
439
471
506
349
Nettoskuldsättningsgrad, ggr
0,73
1,00
1,14
0,91
0,61
Nettoskuld/EBITDA, ggr
2,7
3,4
4,9
4,2
5,0
Medelantal anställda
1 134
1 141
1 195
1 334
1 446
Antal aktier
Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
Genomsnittligt antal aktier före utspädning
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
211 205 058
Resultat per aktie
Före utspädning, SEK
0,21
0,02
-0,31
-0,11
-0,71
Efter utspädning, SEK
0,21
0,02
-0,31
-0,11
-0,71
Justerat resultat per aktie
Före utspädning, SEK
0,21
0,11
-0,14
-0,11
-0,22
Efter utspädning, SEK
0,21
0,11
-0,14
-0,11
-0,22
Eget kapital per aktie
Före utspädning, SEK
2,71
2,08
1,95
2,50
2,70
Efter utspädning, SEK
2,71
2,08
1,95
2,50
2,70
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
Före utspädning, SEK
0,53
0,32
0,16
0,48
-0,28
Efter utspädning, SEK
0,53
0,32
0,16
0,48
-0,28
Övriga data per aktie
Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK
1,1
0,9
0,6
0,7
1,0
P/E-tal, ggr
5,4
41,3
Neg
Neg
Neg
Justerat P/E-tal, ggr
-
8,1
Neg
Neg
Neg
Börskurs/Eget kapital före utspädning, %
41
41
30
29
35
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, %
41
41
30
29
35
10
Aktien
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2022 uppgick antalet aktier i Bong AB till
211 205 058.
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING
Kursen för Bongaktien steg med 36 procent under 2022. Årets högsta betalkurs noterades den 29 juli 2022 och uppgick till
1,40 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,606 SEK och noterades den 9 mars 2022.
OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) sjönk med 25
procent under 2022. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är
jämförbara med Bong, sjönk med 22 procent under året.
AKTIEÄGARE
Antalet aktieägare per den 30 december 2022 uppgick till 3 783 (3 620). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0
procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 14,9 procent av röster och kapital.
Analytiker som följer Bong
Redeye
Henrik Alveskog
08-545 013 45
henrik.alveskog@redeye.se
NYCKELTAL
Antal Aktier
Andel av
röster och
kapital, %
Holdham S.A.
52 850 282
25,0
Gomobile Nu AB
31 539 202
14,9
Avanza Pension
13 305 605
6,3
Theodor Jeansson
10 000 000
4,7
Erik Mitteregger
10 000 000
4,7
Paulsson Advisory AB
9 299 026
4,4
År
Förändring av antal aktier
Totalt antal aktier
Kvotvärde SEK
2013
Nedsättning av aktiekapital
-
17 480 995
1,5
2013
Företrädesemission
69 923 980
87 404 975
1,5
2013
Kvittningsemissioner
69 254 629
156 659 604
1,5
2016
Nedsättning av aktiekapital
-
156 659 604
1,12
2016
Konvertering av konvertibler
27 272 727
183 932 331
1,12
2016
Kvittningsemission
27 272 727
211 205 058
1,12
11
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för
, organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2022 – 31
december 2022 för moderbolaget och koncernen (”Bong”, ”Bolaget” eller ”koncernen”).
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för
koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 100 anställda i 13 länder.
Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.
MARKNADEN
Efter en mycket ansträngd situation under början av 2022 har
försörjningskedjorna fungerat bättre under andra halvåret, men har fortfarande
inte den kortsiktiga tillgängligheten eller servicenivån vi var vana vid innan den
nuvarande krisen startade. Det är fortfarande brist på transportkapacitet och
kostnaden för den är fortsatt hög. Råvarupriserna var under press uppåt och
stabiliserades på en rekordhög nivå under fjärde kvartalet.
Under det första halvåret höjde Bong sina försäljningspriser till kunderna
avsevärt, vilket resulterade i en återhämtning av marginalerna under tredje och
fjärde kvartalet.
LÄTTA FÖRPACKNINGAR
Inom lätta förpackningar fortsatte den positiva trenden under 2022 med en
valutajusterad försäljningsökning om 14% procent eller 77 MSEK.
Denna positiva utveckling drevs främst av ökad försäljning av Bongs
produkter inom detaljhandeln, där försäljning av pappersbärkassar ökade med
+44,9% eller 29 MSEK under 2022 jämfört med föregående år. En annan
drivande faktor var vårt e-Green sortiment som är ämnat att ersätta
förpackningar av plast. Försäljningen av e-Green ökade med +37,7% eller 45
MSEK jämfört med 2021.
KUVERT
Den valutajusterade tillväxten av kuvertförsäljningen under året var 15,9%
vilket huvudsakligen drevs av Bongs prisökningar. Distributörer och grossister
byggde upp stora lagernivåer under första och andra kvartalet 2022 på grund
av rädsla för brist på papperskuvert, vilket resulterade i en mycket lägre
efterfrågan under andra halvåret 2022.
Utvecklingen av kuvertförsäljningen följer fortsatt den långsiktigt negativa
marknadstrenden.
OMSÄTTNING
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 165 MSEK (1 804).
Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt för perioden med 73
MSEK (-45) jämfört med 2021.
Rörelseresultatet ökade till 98 MSEK (46). Koncernens bruttomarginal har
ökat jämfört med föregående år. Under perioden har rörelseresultatet
påverkats positivt av realisationsvinst om 11 MSEK (10) hänförligt till försäljning
av maskiner. Nedskrivning av goodwill hade ingen påverkan på
rörelseresultatet (-18). Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet
positivt för perioden med 3 MSEK (-2).
Finansnettot under perioden uppgick till -36 MSEK (-36). Resultatet före
skatt uppgick till 62 MSEK (10) och det redovisade resultatet efter skatt blev 43
MSEK (3).
Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 619 MSEK (520).
Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 22
MSEK (-14) jämfört med motsvarande period 2021.
Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1 483 MSEK (1 229).
Valutakursförändringar påverkade kuvertförsäljningen positivt med 51 (-31)
jämfört med motsvarande period 2021.
KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR
Kassaflödet efter investeringsverksamhet förbättrades jämfört med fjolåret och
uppgick till 72 MSEK (60). Kassaflödet från den löpande verksamheten före
förändringen av rörelsekapitalet blev 111 MSEK (79). Rörelsekapitalet
påverkade kassaflödet positivt med 1 MSEK (-12).
Strukturkostnader påverkade kassaflödet negativt i perioden om -1 MSEK (-2).
FINANSIELL STÄLLNING
Likvida medel uppgick den 31 december 2022 till 145 MSEK (135 MSEK per 31
december 2021). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 8 MSEK.
Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 153 MSEK (144 MSEK per 31
december 2021). Vid utgången av december 2022 uppgick koncernens eget
kapital till 572 MSEK ( 440 MSEK den 31 december 2021)). Omräkning till
svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering
av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument ökade
koncernens eget kapital med 89 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden
uppgick till 448 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 163 MSEK och IFRS
16 Leasingkontrakt uppgår till 202 MSEK (440 MSEK den 31 december 2021
varav pensionsavsättningar 215 MSEK och IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till
115 MSEK).
INVESTERINGAR
Periodens nettoinvesteringar påverkade negativt om -39 MSEK (-7). Bland
nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning,
produktionsutrustning och försäljningar av maskiner.
PERSONAL
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 134 (1 141). Vid utgången
av december 2022 var antalet anställda 1 148 (1 129). Bong har
arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen
till rådande marknadssituation och minskningen av antalet anställda är ett
resultat av genomförda strukturprogram.
MILJÖ
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slut-
produkter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att
förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras,
sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt
genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare.
Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att
påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så
att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla
anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna
i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i
Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning
är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
FSC
®
, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som
främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt
bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen, Torgau och
12
Gersthofen i Tyskland, Milton Keynes, Derby och London i Storbritannien,
Angoulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC
®
-
certifierade.
HÅLLBARHETSRAPPORT
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en
hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen.
Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 5-8.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom
bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas
behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
MODERBOLAGET
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande
dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till
2,2 MSEK (2,6) och periodens resultat före skatt uppgick till 20 MSEK (1).
STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE
BEFATTNINGSHAVARE
Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken
för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef
Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden,
affärsenhetschef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och
Nordafrika, även affärsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska
tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan
avtalade ersättningar. Riktlinjerna antogs av årsstämman 2022. Riktlinjerna
omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFFÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA
INTRESSEN OCH HÅLLBARHET
Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande
kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och
paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga
tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-
handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett
hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där
anställda behandlas lika samt hög affärsetik.
En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och
tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet,
förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För
detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa
riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrens-
kraftig totalersättning.
Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att
främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess håll-
barhet.
FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M.
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter:
fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra
förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer –
besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska
kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får
uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen.
Bong AB har, vid tiden för årsstämman den 10 maj 2023, inga
ersättningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden
till ledande befattningshavare.
För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukför-
säkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara
pensionsgrundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå
till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befatt-
ningshavare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premie-
bestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension
enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska
vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande
kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren.
Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent
av den fasta årliga kontantlönen.
Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och
bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får
sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än
svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga
anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis,
varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING
Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv
månader. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får
sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen
för två år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande
befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får
uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än
svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar
ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa
riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
KRITERIER FÖR ERHÅLLNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M.
Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och
mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också
utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska
vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga
intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig
koppling till affärsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga
utveckling. Tillämpade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före
skatt och tillväxtmål för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens
affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett
hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där
anställda behandlas lika samt hög affärsetik.
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig
kontantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning
kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt
avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig
kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande
direktören för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen
baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.
LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och
anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om
anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens
ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och
styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och
de begränsningar som följer av dessa.
BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA
RIKTLINJERNA
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att
bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone
vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna
ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.
Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga er-
sättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till
ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och
ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i
ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra
personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.
FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i
ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att
tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att
säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i
ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor,
vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
13
ÄGARFÖRHÅLLANDE
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och
kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU
AB är den näst största ägaren med 14,9 procent av röster och kapital. Det totala
antalet aktier uppgick per den 31 december 2022 till 211 205 058. Samtliga
aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas
överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte
kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför
begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt
uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger
väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT
ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter.
Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första års-
stämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan
ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
MÖJLIGHETER OCH RISKER
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter.
Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER
MARKNADSUTVECKLING
Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska
utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den
informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen.
Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en
marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt
adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken
tenderar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten
som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som
en del av digitaliseringen och internets utbredning.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och
traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt
inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet
för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom
förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer
utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa
kontinuerlig tillväxt.
PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och
postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänk-
ningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format.
Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från
vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och
ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS
Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en
konsolideringsfas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent
av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande
tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i
branschen har minskat något.
PAPPERSPRISER
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden
för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under
normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss
eftersläpning.
BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från
tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna
skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har
Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens
beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 5
procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 35
procent av den totala försäljningen.
KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma
produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effekti-
vitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet.
Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad
avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas
långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra
sidan leder det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga.
Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 120 kuvertmaskiner samt cirka 70
tilltryckspressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och
understiger koncernens avskrivningskostnader.
FINANSIELL RISKHANTERING
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhante-
ring, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker,
ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.
TVISTER
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
MILJÖ
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ
av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong
säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns
inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras
på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning
eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
KÄNSLIGHETSANALYS
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är
volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert,
papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen
nedan redovisas hur Bongs resultat under 2022 skulle ha påverkats vid en
förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade
effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto
skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
Parameter
Förändring
Påverkan resultat efter finans-
netto, MSEK
Pris
+/- 1%
21 +/-
Volym
+/- 1%
21 +/-
Papperspriser
+/- 1%
8 -/+
Lönekostnader
+/- 1%
5 -/+
Räntenivå upplåning
+/- 1%-enhet
2 -/+
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos
Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde
i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet
underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt
att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket
för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste
versionen av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) publicerades i november
2019 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2020. Bong
tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler
redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt
Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 3 780 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på
bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen,
andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade
bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning
mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
14
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2022
ÄGARINFLYTANDE
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande
direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också
bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om
disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för
styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Bongs årsstämma den 11 Maj 2022 skedde genom poströstning med
anledning av Covid-19 pandemin. Av det totala antalet aktier och röster i
bolaget var 44,7% representerat. Vid stämman var inga styrelseledamöter eller
bolagets revisorer närvarande eller representerade med anledning av Covid-19
pandemin.
STYRELSE
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt
förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen,
bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio
ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2022 av fyra
stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt en arbetstagarledamot utan
suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2016 Christian Paulsson.
Styrelsens övriga ledamöter var Stéphane Hamelin, Eric Joan samt Per Åhlgren.
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.
STYRELSENS ERSÄTTNING
Styrelsens ordförande har erhållit 317 TSEK i arvode för 2022 (350). Beloppet
utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för
arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått.
Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av
årsstämman 2022 finns i not 5.
BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER
Christian Paulsson
Född 1975. Styrelsens ordförande sedan maj 2016 och ledamot sedan 2014.
Ordförande i revisionsutskottet och i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration,
European University Bruxelles, CFO på Indiska Magasinet AB, M&A Rådgivare
Paulsson Advisory AB, VD Formar Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), VD, Vice
VD och EVP M&A för affärssystemföretaget IBS AB samt VD för
finansrådgivningsföretaget Bankirfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom
Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN
Amro Fondkommission och Booz & Co.
Andra pågående uppdrag:
Styrelseledamot i Huntway AB, Paulsson Advisory
AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ),
Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB.
Innehav: 9 299 026 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Stéphane Hamelin
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Tidigare Verkställande direktör för Bong
AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Supervisory Bord i Holdham
S.A.S. Representerar GESTEUROP i styrelsen för BANQUE CIC NORD OUEST S.A.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.
Eric Joan
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique
Universitaire de Lille och Harvard Business School.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Management Board samt
Verkställande direktör för Hamelin Group.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
Per Åhlgren
Född 1960. Styrelseledamot sedan 2020.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i
Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-
bataljonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för
Salomon Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Eurotrade
Securities som senare förvärvades av Nordnet. Medgrundare till Mangold AB.
Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB och Vestum AB.
Styrelseledamot i det helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt
styrelseledamot i Runaware Holding AB, Ress Capital AB och The Skirt Factory.
Innehav: 31 539 202 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag.
ARBETSTAGARLEDAMÖTER
Mats Persson
Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001.
Representant för Grafiska Personalklubben.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB.
Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
Motsvarande uppgifter för den Verkställande Direktören finns på sidan 47 i
denna rapport.
STYRELSENS ARBETSORDNING
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga
instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande
direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska
erhålla.
Under verksamhetsåret 2022 avhöll styrelsen 9 sammanträden utöver det
konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD
styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om
viktiga händelser i bolagets verksamhet.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstitu-
erande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av
koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna
enhet.
Under 2022 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
●
10 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna
●
11 maj Delårsbokslut Q1
●
11 maj Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2022
●
18 juli Halvårsbokslut Q2
●
10 november Delårsbokslut Q3
●
8 december Budget 2023
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2022
Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter i
förhållande till bolaget, men avviker vad gäller oberoende styrelseledamöter i
förhållande till större aktieägare.
Oberoende till
bolaget¹
Oberoende till
större ak-
tieägare¹
Närvaro
styrelse-
sammanträden
Christian Paulsson
Ja
Ja
10 st
Stephane Hamelin
Ja
Nej
10 st
Eric Joan
Ja
Nej
8 st
Per Åhlgren
Ja
Nej
10 st
¹Bedömningen av styrelseledamoternas har utförts i enlighet med Koden.
RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många
röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
VALBEREDNING
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i
samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den
av årsstämman 2022 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar:
Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Per Åhlgren (GoMobile Nu AB) och Christian
Paulsson (Paulsson Advisory AB). Christian Paulsson utsågs till valberedningens
ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A., Gomobile Nu AB och
15
Paulsson Advisory AB representerade cirka 44 procent av rösterna var det
naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Valberedningen har
behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av
styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen
har god funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt
däremellan löpande kontakt.
ERSÄTTNINGSUTSKOTT
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson,
ordförande, och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer
angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar
till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor,
ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av
styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som
omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2022 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga
ledamöter deltog.
REVISIONSUTSKOTT
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Christian Paulsson,
ordförande, och Per Åhlgren.
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas
med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt
särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och
självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller
bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna
alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte-och
värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte
överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet
och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte
får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga
revisionsarvode.
Revisionsutskottet har under 2022 sammanträtt tre gånger varvid samtliga
ledamöter deltog.
EXTERNA REVISORER
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman
2022 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade
revisorn Tobias Stråhle som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år.
PricewaterhouseCoopers AB har varit bolagets revisorer från 1997 och kan
ansvara för revisionen till och med räkenskapsåret 2023 innan en ny byrå
behöver väljas enligt gällande regler. Revisorerna granskar styrelsens och VDs
förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar.
Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom
revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar
revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt
rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.
VD OCH KONCERNLEDNING
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer
och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att
styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD
håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om
koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet
samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat
samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2022 bestått av
fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal
dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker
löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av
medlemmar ur Bongs företagsledning.
ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING
Årsstämman 2022 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast
grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga
ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt
förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av
individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den
ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga
ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara
marknadsmässig.
INTERN KONTROLL
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och
riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att
arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i
företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och
ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt
instruktioner för attesträtter.
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste
inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den
finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i
syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella
rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i
överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och
förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna
kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll
avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med
följande ramverk.
KONTROLLMILJÖ
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och
ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur,
uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i
intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den
finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation,
beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats
i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt
befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan
nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell
rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
KONTROLLAKTIVITETER
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller,
avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och
avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner
utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med
syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett
standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa
konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell
rapportering.
RISKBEDÖMNING
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå.
Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för
informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är
definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av
affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering
och prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och
riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att
säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt,
uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt,
krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att
relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom
respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och
arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt
form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och
komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
UPPFÖLJNING
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de
riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av
koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras
månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska
rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
16
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det
genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera
och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll
och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen
i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild
granskningsfunktion i form av internrevision.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 155 080 048,63 kr,
balanseras i ny räkning. Se not 35
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra
lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2022 lämnas
till moderbolagets aktieägare. För år 2021 lämnades ingen utdelning.
17
Resultaträkningar för koncernen
TSEK
Not
2022
2021
TSEK
Not
2022
2021
RESULTATRÄKNING
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Nettoomsättning
Årets resultat
Kostnad för sålda varor
-1 779 921
-1 498 398
Övrigt totalresultat
Bruttoresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen:
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning
Försäljningskostnader
-146 668
-151 628
Administrationskostnader
-121 554
-122 033
Övriga rörelseintäkter
8
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen:
Övriga rörelsekostnader
8
-101 983
-48 666
Kassaflödessäkringar
-67
Rörelseresultat
Omräkningsdifferenser
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat
-8 525
-2 864
Finansiella intäkter
Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt
Finansiella kostnader
-37 350
-35 855
SUMMA TOTALRESULTAT
Summa finansiella intäkter och kostnader
-36 440
-35 806
Hänförligt till:
Resultat före skatt
Moderbolagets aktieägare
Inkomstskatt
11
-19 104
-7 304
Innehav utan bestämmande inflytande
-1 374
-1 626
ÅRETS RESULTAT
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
-1 374
-1 626
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moder-
bolagets aktieägare
13
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moder-
bolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster
13
18
Balansräkning för koncernen
TSEK
Not
2022-12-31
2021-12-31
TSEK
Not
2022-12-31
2021-12-31
TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Anläggningstillgångar
Egel kapital
Immateriella tillgångar
Aktiekapital
32
Goodwill
14
Övrigt tillskjutet kapital
Övriga immateriella tillgångar
15
Reserver
31
Summa
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
-514 617
-609 751
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggning
16
Innehav utan bestämmande inflytande
-2 912
-2 032
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Summa eget kapital
Inventarier, verktyg och installationer
16
Pågående nyanläggningar inklusive förskott
18
Långfristiga skulder
Nyttjanderätter
17
Upplåning
Summa
Uppskjutna skatteskulder
20
Pensionsförpliktelser
27
Övriga anläggningstillgångar
Övriga avsättningar
28
Uppskjutna skattefordringar
20
Övriga långfristiga skulder
Övriga långfristiga fordringar
Summa långfristiga skulder
Summa
Summa anläggningstillgångar
Kortfristiga skulder
Upplåning
Omsättningstillgångar
Leverantörsskulder
Varulager m m
21
Aktuell skatteskuld
Råvaror och förnödenheter
Övriga kortfristiga skulder
Varor under tillverkning
Övriga avsättningar
28
Färdiga varor och handelsvaror
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
24
Summa
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
22
Aktuell skattefordran
Övriga kortfristiga fordringar
23
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
24
Summa
Likvida medel
25
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
19
Förändringar i eget kapital för koncernen
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
TSEK
Not
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Reserver
Balanserade vinstmedel inkl.
årets resultat
Innehav utan bestämmande
inflytande
Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2021
-631 663
-406
Totalresultat
Årets resultat
-1 626
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar, efter skatt
Omräkningsdifferenser
Summa övrigt totalresultat
Summa totalresultat
-1 626
Transaktioner med aktieägare
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2021
-609 751
-2 032
Ingående balans per 1 januari 2022
-609 751
-2 032
Totalresultat
Årets resultat
-1 374
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar, efter skatt
-53
-53
Omräkningsdifferenser
Summa övrigt totalresultat
Summa totalresultat
-880
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022
-514 617
-2 912
20
Kassaflödesanalys för koncernen
TSEK
Not
2022
2021
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat
Avskrivningar och nedskrivningar
Erhållna räntor
Erlagda räntor
-24 519
-27 429
Erlagda finansiella kostnader
-7 668
-5 815
Skatt, betald
-7 063
-3 820
Övriga ej likviditetspåverkande poster
33
-14 743
-11 605
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital
Varulager
-57 799
-22 854
Kortfristiga fordringar
-6 996
Kortfristiga rörelseskulder
Kassaflöde från löpande verksamhet
INVESTERINGSVERKSAMHET
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till
leverantörer
-51 591
-21 557
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamhet
-38 868
-7 008
Kassaflöde efter investeringsverksamhet
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Förändring övriga långfristiga skulder
-26 332
Amortering av leaseskulder
-46 548
-39 742
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
33
-72 880
-37 405
Årets kassaflöde
-467
Likvida medel vid årets början
Kursdifferens i likvida medel
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
21
Resultaträkningar för moderbolaget
TSEK
Not
2022
2021
TSEK
Not
2022
2021
RESULTATRÄKNING
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Nettoomsättning
39
2 212
2 550
Årets resultat
28 490
1 314
Administrationskostnader
39
-6 599
-9 542
Övrigt totalresultat
Övriga rörelseintäkter
8
36
4
Kassaflödessäkringar
-
-
Övriga rörelsekostnader
8
-42
-22
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat
-
-
Rörelseresultat
-4 392
-7 009
Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt
-
-
SUMMA TOTALRESULTAT
28 490
1 314
Resultat från andelar i dotterbolag
40
26 000
6 400
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
9
23 562
29 563
Räntekostnader och liknande resultatposter
10
-25 489
-27 639
Summa finansiella intäkter och kostnader
24 072
8 323
Resultat före skatt
19 675
1 314
Skatt på årets resultat
11
8 810
-
ÅRETS RESULTAT
28 490
1 314
22
Balansräkning för moderbolaget
TSEK
Not
2022-12-31
2021-12-31
TSEK
Not
2022-12-31
2021-12-31
TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Anläggningstillgångar
Eget kapital
32
Finansiella anläggningstillgångar
Bundet eget kapital
Andelar i dotterbolag
19
370 389
370 389
Aktiekapital
236 549
236 549
Uppskjutna skattefordringar
20
8 810
-
Fritt eget kapital
Fordringar hos dotterbolag
267 333
233 344
Överkursfond
383 264
383 264
Summa anläggningstillgångar
646 532
603 733
Balanserad vinst
-256 674
-257 988
Årets resultat
28 490
1 314
Omsättningstillgångar
Summa fritt eget kapital
155 080
126 590
Kortfristiga fordringar
Summa eget kapital
391 629
363 139
Fordringar hos dotterföretag
3 511
2 392
Aktuell skattefordran
413
413
Långfristiga skulder
Övriga kortfristiga fordringar
23
-
115
Upplåning
26
109 673
109 491
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
24
105
232
Skulder till dotterbolag
70 331
64 800
Summa
4 029
3 152
Summa långfristiga skulder
180 004
174 291
Kassa och bank
53
86
Kortfristiga skulder
Summa omsättningstillgångar
4 082
3 238
Upplåning
26
-
-
SUMMA TILLGÅNGAR
650 614
606 971
Leverantörsskulder
475
353
Skulder till dotterbolag
74 618
65 007
Övriga kortfristiga skulder
23
120
91
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
24
3 768
4 090
Summa kortfristiga skulder
78 981
69 541
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
650 614
606 971
23
Förändringar i eget kapital för moderbolaget
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
TSEK
Not
Aktiekapital
Överkursfond
Balanserad vinst inkl. årets re-
sultat
Summa
Ingående balans per 1 januari 2021
236 549
383 264
-257 988
361 825
Totalresultat
Årets resultat
1 314
1 314
Summa totalresultat
1 314
1 314
Transaktioner med aktieägare
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2021
32
236 549
383 264
-256 674
363 139
Ingående balans per 1 januari 2022
236 549
383 264
-256 674
363 139
Totalresultat
Årets resultat
28 490
28 490
Summa totalresultat
28 490
28 490
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022
32
236 549
383 264
-228 184
391 629
24
Kassaflödesanalys för moderbolaget
TSEK
Not
2022
2021
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat
-4 392
-7 009
Erhållna räntor
-
35 963
Erlagda räntor
-11 432
-25 940
Erlagda finansiella kostnader
-94
-29
Skatt, betald
-
387
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital
-15 918
3 372
Förändring av rörelsekapital
Kortfristiga fordringar
-877
-1 644
Kortfristiga rörelseskulder
16 760
-87 929
Kassaflöde från löpande verksamhet
-35
-86 201
INVESTERINGSVERKSAMHET
Förändring av långfristiga fordringar
-20
164 820
Kassaflöde från investeringsverksamhet
-20
164 820
Kassaflöde efter investeringsverksamhet
-55
78 619
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Förändring övriga långfristiga skulder
22
-78 744
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
22
-78 744
Årets kassaflöde
-33
-125
Likvida medel vid årets början
86
212
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
53
86
25
Redovisningsprinciper
.
. Bong har starka marknadspositioner, framför
allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Denna årsredovisning
har godkänts av styrelsen den 19 april 2023 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna
koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats
konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1
Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden,
förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive
derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
.
.
Vissa monetära belopp, procentsatser och andra siffror som ingår i denna
årsredovisning har justerats avrundning. Följaktligen är siffror som visas som
summor i vissa tabeller kanske inte den aritmetiska aggregeringen av siffrorna
som föregår dem, och siffror uttryckta som procentsatser i texten kanske inte
är 100 % eller, i tillämpliga fall, när aggregerat kanske inte är den aritmetiska
aggregeringen av procentsatser som föregår dem.
KONCERNREDOVISNING
DOTTERFÖRETAG
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka
koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när
den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget
och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det
bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur
koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet
upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv.
Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på
överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I
köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är
en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade
kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och
övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden
på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan
bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde
eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets
nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan
bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare
aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara
förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger
verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett
s.k. ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över
totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget
kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid
förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i
resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till
verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde
av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld
redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt
totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital
omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster
och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för
att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande
inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från
innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd
köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på
dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på
avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget
kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande
inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och
ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet
används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta
redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture
eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som
tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt
hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att
belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till
resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande
inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en
proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat
till resultatet.
INTRESSEFÖRETAG
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte
bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar
mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag
redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till
anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag
inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella
nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i
intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel
av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt total-
resultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av
innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags
förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive
eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare
förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar
för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess
intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i
intresseföretaget.
Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett
bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall
ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i
resultaträkningen.
SEGMENTSRAPPORTERING
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de
mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta
beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets
högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat
regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande
beslutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som
överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste
verkställande beslutsfattaren.
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i
koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där
respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I
koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta
och rapportvaluta.
TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de
valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster
som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av
monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs,
26
redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar
som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av
nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
KONCERNFÖRETAG
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan
funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och
skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i
resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser
redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som
uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och
skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING
Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på
utlandsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets
respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen
inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av
nettoinvestering i den självständiga utlandsverksamheten.
Valutakursdifferenser som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas
koncernredovisningen i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital
till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för
avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till
förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade
värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är
lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som
är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och
tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra
former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i
resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på
mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde
ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade
nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas
i bruk.
FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:
Byggnader 25–33 år
Markanläggningar 20 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år
Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5–10 år
Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och
justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger
dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan
försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
GOODWILL
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det
verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/
intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill
på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.
Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och
redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar.
Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat
värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. I syfte att testa
nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till
kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som
förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av
enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen
på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen, vilket för
koncernen är rörelsesegmentsnivån(not3).
PROGRAMVAROR
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som
utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning,
balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som
efter ett år överstiger kostnaden.
Balanserade utgifter för förvärvade
programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år.
Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas
årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av
bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller föränd-
ringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är åter-
vinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens
redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det
högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och
nyttjandevärdet.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på
tillgångssidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar,
övriga kortfristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning,
leverantörsskulder, övriga skulder samt derivat.
KLASSIFICERING OCH VÄRDERING
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande
instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla
finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via
resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första
redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av
affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och
karaktären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga
finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och
eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa
tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras
som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga
finansiella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom
derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller
identifierats som säkringsinstrument.
Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde
förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet
eller identifierats som säkringsinstrument.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att
transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovis-
ningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används
derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på
derivatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt ”Derivat och säkringsredovis-
ning”.
För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från
derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom
finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och
huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två
undergrupper: obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella
tillgångar som koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad
som redovisad till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori
värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets
resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde
med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt
säkringsinstrument. Koncernen har endast använt underkategorin obligatoriskt
redovisad till verkligt värde. Tillgångar i denna kategori avser derivat som inte
är identifierade som ett säkringsinstrument.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE
Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive
transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med
tillämpning av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga
fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida
medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden
hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med
en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är
utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar
redovisas efter avdrag för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas
inte på grund av den korta löptiden varför upplupet anskaffningsvärde
överensstämmer med nominellt belopp.
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obliga-
toriskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder
som koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår
koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som
är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde
redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är
identifierade som ett säkringsinstrument.
27
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna
kategori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktions-
kostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av
effektivräntemetoden.
NEDSKRIVNINGAR
Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje
rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av
finansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående
löptiden. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för ned-
skrivningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den
förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas
återstående löptid från den dag då de första gången redovisas.
De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en
individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas
betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period.
Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och
framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka
kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och
arbetslöshetsnivån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som
relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på
förväntade förändringar i dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar
skrivs bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning.
Indikatorer på att det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning
inkluderar bland annat att gäldenären misslyckas med återbetalningsplanen
eller att kontraktuella betalningar lokalt bedöms som substantiellt försenade.
Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som
kreditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som
tidigare skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.
REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget
blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
Kundfordringar tas upp i
balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har
presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu
inte mottagits.
Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell
tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras,
förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av
en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när
förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för
del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett
nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta
beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett
nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv
och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den
dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för
valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat
särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats
initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar
periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument
till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS9 krävs att det finns
en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås,
dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den
säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och risk-
hanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin
bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de
derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det
gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är
hänförliga till de säkrade posterna. Vinster och förluster avseende säkringar
redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster
redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs
värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR
De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och
prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till
verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att
det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets
ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta
och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
VARULAGER
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av
råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverk-
ningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader
ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den
löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga
försäljningskostnader.
AKTIEKAPITAL
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan
hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i
eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
LEVERANTÖRSSKULDER
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har
förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder
klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare.
Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas
inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde
med tillämpning av effektivräntemetoden.
UPPLÅNING
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redo-
visas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning
redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan
erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet
redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av
effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte
koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i
åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder
i balansräkningen.
INKOMSTSKATTER
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den
aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på
balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där
koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla
temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på
tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga
temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för
pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt
skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning
av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per
balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran
realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra fram-
tida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att
avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten
skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i
dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i
samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna
och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig
framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de
uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter
debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma
skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera
saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed
sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster
som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i
övrigt totalresultat respektive eget kapital.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
PENSIONER
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda
pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige,
Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget
fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att
betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt
28
med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till
anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten
och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna
utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i
pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av
beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på
förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda
planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av
den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under
den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av
oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av
förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta
som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt
statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella
åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27
Pensionsförpliktelser.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på
förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och
förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den
period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder
redovisas direkt i resultaträkningen.
På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska
planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på
mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda
pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.
ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av
koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig
avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar
avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp
anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller
att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som
gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
BONUSPLANER
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal
förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse
som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt
för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt
beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska
återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen
redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott
som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp
som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader
för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs
för framtida rörelseförluster.
INTÄKTSREDOVISNING
Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder.
I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett
prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad
ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot
kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid
överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart.
Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer.
Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket
inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs
ofta med individuella rabatt - eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av
kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för
beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig
förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om
kontrakterade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelnings-
intäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument
som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument
redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan).
Utdelningsintäkter redovisas
när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett
finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade
med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre
har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av
upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring
på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på
säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader
redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de
upplånade medlen har använts.
redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade
framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade
löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde.
Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna
som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och
underkurser.
LEASING
Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid
leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till
anskaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna,
eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella
rabatter, eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och
därefter till anskaffnings värde med avdrag för eventuella ackumulerade av-
och nedskrivningar, justerade för eventuella omvärderingar av leasingskulden.
Avtal kan innehålla både leasing- och icke-leasingkomponenter. Koncernen har
i dessa fall valt att inte separera leasing- och icke-leasingkomponenter utan
redovisa dessa som en enda leasingkomponent.
Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade
leasingavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt
leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella
låneränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som
diskonteringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp
av en build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation,
landsriskpremie, säkerhet och hyresspecifika justeringar för olika
tillgångskategorier och leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med
räntekostnader på leasingskulden och minskar med betalade leasingavgifter.
Leasingskulden omvärderas om det sker en förändring av framtida
leasingavgifter till följd av en förändring av ett index eller en kurs, det vill säga
förändringar av uppskattade framtida betalningar under den garanterade
resterande leasingperioden eller i förekommande fall förändringar av
bedömning av huruvida köp eller förlängning av avtalet respektive uppsägning
är sannolikt.
De enda undantagen från redovisningen av tillgångar med nyttjanderätt
är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för
kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader
för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader beroende
på kostnadens karaktär över leasingperioden.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer.
Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de upp-
kommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men
har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS
38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd
av investeringen.
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade
kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
UTDELNING
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens
finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets
aktieägare.
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med
Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i
RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall
tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är
möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med
hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen.
Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i
koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har
tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
29
UPPSTÄLLNINGSFORMER
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det
innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende
obeskattade reserver och avsättningar.
AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag
för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella
intäkter.
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och
andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger
ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncern-
bidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning
och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i
dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma
principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed
som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
30
Noter
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges
NOT 1 - FINANSIELL RISKHANTERING
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger
regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna
policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden,
såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av
överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker –
marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin
dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella
ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd
av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som
identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med
dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och
räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
MARKNADSRISK
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida
inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är
enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat
(transaktionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas
av valutakursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan
innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
(A) VALUTARISK
Under 2022 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 89 (88) procent.
Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 65 (64) procent i EUR, 17
(17) procent i GBP, 11 (12) procent i SEK, samt 7 (7) procent i övriga valutor.
Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan
under Transaktionsexponering).
(i)Transaktionsexponering
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden
(försäljning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella
valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av
kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar
och skulder förändras samt risken för förändringar av förväntade och
kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som
bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns
härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs
enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens
finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala
finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst
med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent
och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de
kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.
Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell
nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet
samma flöden som 2022, förändrats med +19/-19 MSEK (+13/-13) exklusive
valutasäkringar.
10%
förändring
Exponering (EUR)
EUR
SEK
EUR/SEK
6 778
677,8
7 203,4
EUR/GBP
5 436
543,6
5 776,6
EUR/PLN
4 256
425,6
4 522,9
EUR/RON
956
95,6
1 016,5
Totalt
17 426
1 743
18 519
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på
balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle
transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet
med 0,1 MSEK (0,5) till följd av förluster/vinster vid omräkning av
kundfordringar och leverantörsskulder.
Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas
även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs
mot EUR.
(ii) Omräkningsexponering
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags
tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så
kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta
för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala
finansfunktionen.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om
EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen
per 31 december 2022, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens
finansiella resultat förändrats med +2,4/-2,4 MSEK (+3,5/-3,5), som en följd av
omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB.
Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital
med +54,3/-54,3 MSEK (+47,0/-47,0) till följd av vinster/ förluster vid
omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även
poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast
växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en
förändring med -2,0/+2,0 MSEK (+3,0/-3,0) och eget kapital skulle öka/
minska med +1,4/-1,4 MSEK (+0,5/-0,5).
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande
marknadsräntor.
Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda
obligationer till ett belopp om 110 MSEK som gavs ut den 14 oktober 2021 med
tre års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10
procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Upplåning i
form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning.
Koncernen har ingen betydande ränterisk.
KREDITRISK
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs
kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning,
minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men
kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till
enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana
företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong
åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort
antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar
tillsammans för 23 procent (24) av den totala försäljningen och de tre största
kunderna svarar för 11 procent (12). Kreditrisken minskas också av att Bong i
hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer
och kunder.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker
utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, belgiska
franska, polska och engelska bolag.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplys-
ningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras
på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern
information om historiskt betalningsbeteende.
Under 2022 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till
cirka 0,01 procent (0,3)
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22
31
FORTS. NOT 1
Per 31 december 2022
Mindre än 1 år
Mellan 1 och 5 år
Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)
23 613
180 456
Upplåning med anledning av Covid-19
8 493
33 522
2 552
Skulder avseende finansiell leasing
50 436
122 364
55 217
Leverantörsskulder och andra skulder
454 274
Per 31 december 2021
Mindre än 1 år
Mellan 1 och 5 år
Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)
190 384
Upplåning med anledning av Covid-19
36 122
3 136
Skulder avseende finansiell leasing
40 629
76 926
1 354
Leverantörsskulder och andra skulder
380 871
.
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte
kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga
bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde.
Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 145 MSEK,
hänförligt till likvida medel (135 MSEK per 31 december 2021) och
derivatinstrument med marknadsvärde 0,0 MSEK (0,3).
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina
kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv.
Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt
övervägande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken
avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha
tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för
koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för
att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av
Covid-19 pandemin har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i form av
lokala stödpaket. Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten
inte får lov att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå
centraliseringen av likviditet har påverkats något.
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 110 MSEK har en treårig
löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är
förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter.
Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt
minsta tillåtna likviditet.
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala
checkräkningskrediter i utländska banker. Beviljade outnyttjade krediter
uppgick till 8 MSEK (12).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens låne-
behov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella
skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder,
uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga
förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad
finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder.
Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras
avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de
framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga,
odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och
periodens förväntade räntemarginal.
HANTERING AV KAPITAL
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att
fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till
aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapital-
struktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra
den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna,
utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:
Nyckeltal
2022
2021
Soliditet, %
34
31
Nettolåneskuld, MSEK
448
439
Nettoskuldsättningsgrad, ggr
0.78
1.00
Nettoskuld/EBITDA, ggr
2.72
3.45
.
BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE
Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31
december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i
den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet.
Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i
resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Koncernen
nettoredovisar inte finansiella tilgångar och skulder.
Tabellen nedan visar koncernens finansiella tillgångar och skulder i form
av derivat som värderas till verkligt värde.
2022-12-31
Tillgångar
Skulder
Valutaterminskontrakt - Kassa-
flödessäkringar
-
-
Totalt
-
-
2021-12-31
Tillgångar
Skulder
Valutaterminskontrakt - Kassa-
flödessäkringar
212
157
Totalt
212
157
.
NOT 2 - GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING
2022
2021
Netto-
omsättning
Kuvert
Förp.
IFRS
Just.
Kuvert
Förp.
IFRS
Just.
Sverige
113 522
65 224
5 844
97 587
65 547
6 753
Norden
och Bal-
tikum
115 631
46 358
-
107 930
43 253
578
Central-
europa
581 321
239 811
28 699
451 477
170 474
25 965
Södra
Europa
348 809
112 292
23 030
306 864
120 694
15 603
UK
256 710
100 750
4 636
203 743
86 857
4 248
Övriga
67 357
54 710
-
64 513
30 014
1 948
Totalt
1 483 350
619 145
62 209
1 232 114
516 839
55 095
Anläggningstillgångar
2022
2021
Sverige
118 944
119 405
Norden och Baltikum
3 316
2 617
Centraleuropa
437 573
343 834
Södra Europa
255 871
191 195
Storbritannien
43 398
39 757
Övriga
650
7 186
Totalt
859 752
703 994
.
NOT 3 - SEGMENTRAPPORTERING
RÖRELSESEGMENT
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna
rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den
högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för
tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I
koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören/
koncernchef.
Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före
strukturkostnader.
SEGMENTINFORMATION
Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som
visas nedan.
32
Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med
undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall
och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade
som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna
redovisas posterna som omsättning.
Centraleuropa
Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, Rumänien och Schweiz.
Södra Europa och norra Afrika
Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien.
Norden
Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Storbritannien
Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien.
Övriga
Segmentet omfattar segment under gränsvärdet för att bli separat
rapporterade och är inte aggregerade i något segment nedan och har inte
någon liknande karaktär som segmenten ovan.
NOT 4 - KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG
2022
2021
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7)
66 338
81 614
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 5)
516 928
482 341
Förändringar i lager av färdiga varor och produk-
ter i arbete
-34 274
661
Råmaterial
1 125 354
858 439
Transportkostnader
119 393
112 450
Övriga kostnader
254 403
236 553
Summa kostnader för sålda varor, försäljnings-
och administrationskostnader
2 048 143
1 772 059
FORTS. NOT 3
Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment
2022
2021
Segment
Externa
intäkter
IFRS
justeringar
Intäkter från
andra seg-
ment
Totalt
Externa
intäkter
IFRS
justeringar
Intäkter
från andra
segment
Totalt
Centraleuropa
848 313
24 844
95 581
968 738
94 355
651 927
22 652
80 600
755 179
63 469
Södra Europa och norra Afrika
605 504
14 644
35 382
655 530
38 304
531 025
14 981
35 520
581 526
29 582
Norden
296 596
18 297
13 622
328 515
17 782
278 302
13 603
13 880
305 785
20 189
Storbritannien
352 082
4 424
586
357 092
12 478
287 699
3 859
768
292 326
8 170
Konsolidering och eliminering
-
-
-145 171
-145 171
3 298
-
-
-130 768
-130 768
7 309
Totalt
2 102 495
62 209
-
2 164 704
166 217
1 748 953
55 095
-
1 804 048
128 719
Omstruktureringskostnader
-1 590
-1 177
Avskrivningar och nedskrivningar
-66 338
-81 614
Finansiella intäkter
910
49
Finasiella kostnader
-37 350
-35 855
Resultat före skatt
61 849
10 122
Inkomsskatt
-19 104
-7 304
Årets resultat
42 745
2 818
IFRS Justeringar är inkluderade i ovan rapports EBITDA
NOT 5 - ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR
2022
2021
Medeltal anställda
Antal
anställda
varav män
Antal
anställda
varav män
Sverige 1)
93
61
96
64
Tyskland
344
256
346
260
Frankrike
262
195
265
188
Storbritannien
145
105
149
103
Polen
208
120
213
134
Finland
8
3
9
3
Norge
6
3
8
4
Danmark
5
2
6
5
Spanien
9
7
9
7
Belgien
13
5
13
5
Rumänien
5
3
5
4
Tunisien
35
26
21
21
Italien
1
-
1
1
Totalt
1 134
786
1 141
799
1) Varav moderbolaget en anställd man.
.
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
Koncernen
Moderbolaget
2022
2021
2022
2021
Totalt
varav
män
Totalt
varav
män
Totalt
varav
män
Totalt
varav
män
Styrelseledamöter
28
24
26
22
4
4
4
4
VD och andra le-
dande be-
fattningshavare
34
33
33
32
1
1
1
1
.
Löner, ersättningar och sociala kostnader
Koncernen
2022
2021
Löner och
ersättningar
Sociala
kostnader
Varav
pensions-
kostnader
Löner och
ersättningar
Sociala
kostnader
Varav
pensions-
kostnader
413 007
103 921
15 484
379 103
103 238
9 280
.
.
Moderbolaget
2022
2021
Löner och
ersättningar
Sociala
kostnader
Varav
pensions-
kostnader
Löner och
ersättningar
Sociala
kostnader
Varav
pensions-
kostnader
2 338
240
-
4 173
1 265
559
.
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och an-
ställda
33
Moderbolaget
2022
2021
Styrelse och
VD
Övriga an-
ställda
Styrelse och
VD
Övriga an-
ställda
Totala ersättningar
2 338
881
2 470
1 703
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR
STYRELSENS ORDFÖRANDE
Styrelsens ordförande har erhållit 383 TSEK I arvode för 2022 (317). Beloppet
utgör styrelsearvode och arvode för ordförande i revisionsutskottet. Något
övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan
förmån föreligger ej.
ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2022 utgått med sammanlagt
483 TSEK (633). Ledamoten Per Åhlgren har erhållit 183 TSEK (150). Beloppet
utgör styrelsearvode och arvode som ledamot i revisionsutskotte t. Stéphane
Hamelin och Eric Joan har erhållit 150 TSEK vardera.
Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller
annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått
arbetstagarrepresentanterna.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF
För år 2022 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för
semester om 3 724 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett
värde av 66 TSEK. Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för
Centraleuropa.
Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan
rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen.
Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 531 TSEK avseende år
2021. Pensionsåldern är 67 år. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger
rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från
verställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.
ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har
under 2022 utgått en sammanlagd fast lön om 8 852 TSEK (7 570) jämte
förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 330 TSEK (252)
Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella
mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För
2022 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0)
Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2021 om 838 TSEK
(275) Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor
som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår
pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som
maximalt uppgår till 10 procent av årslönen.
Under 2022 har pensionspremie utgått med 72 TSEK (69) Vid uppsägning
från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning
från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.
BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS
Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter.
Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD
och de som rapporterar direkt till VD.
NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORERNA
Koncernen
Moderbolaget
PwC
2022
2021
2022
2021
Revisionsuppdrag 1)
2 763
3 308
929
890
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget 2)
15
35
15
15
Skatterådgivning 3)
-
-
-
-
Övriga tjänster 4)
441
421
264
346
Totalt
3 219
3 764
1 208
1 251
Övriga
Revisionsuppdrag
841
462
-
-
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget
268
205
-
-
Övriga tjänster
373
291
46
60
Totalt
1 482
958
46
60
1) Varav 1 187 (1 107) avser PwC Sverige
2) Varav 15 (15) avser PwC Sverige
3) Varav 0 (0) avser PwC Sverige
4) Varav 264 (346) avser PwC Sverige
.
NOT 7 - AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
Fördelade per anläggningstillgång
2022
2021
Nedskrivning goodwill
-
17 925
Övriga immateriella tillgångar
1 773
2 670
Byggnader och markanläggningar
36 528
33 635
Maskiner och tekniska anläggningar
19 663
17 248
Inventarier, verktyg och installationer
8 374
10 120
Totalt
66 338
81 598
Fördelade per funktion
2022
2021
Kostnad för sålda varor
57 409
53 554
Försäljningskostnader
6 458
6 730
Administrationskostnader
2 471
21 315
Totalt
66 338
81 598
.
NOT 8 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER
Koncernen
Moderbolaget
Rörelseintäkter
2022
2021
2022
2021
Valutakursvinster på operativa
fordringar och skulder
71 794
45 459
36
4
Vinst vid försäljning av
anläggningstillgångar
11 917
10 757
-
-
Övrigt
-
6 389
Totalt
83 711
62 605
36
4
.
Koncernen
Moderbolaget
Rörelsekostnader
2022
2021
2022
2021
Strukturkostnader och övriga
avsättningar
-25 590
-1 177
-
-
Valutakursförluster på operativa
fordringar och skulder
-74 968
-45 364
-42
-22
Övrigt
-1 425
-2 125
Totalt
-101 983
-48 666
-42
-22
.
NOT 9 - FINANSIELLA INTÄKTER
Koncernen
Moderbolaget
2022
2021
2022
2021
Ränteintäkter
29
37
-
-
Valutakursvinster på finan-
siella poster
881
12
-
-
Finansiella intäkter,
koncernföretag
-
-
23 562
29 563
Totalt
910
49
23 562
29 563
.
NOT 10 - FINANSIELLA KOSTNADER
Koncernen
Moderbolaget
2022
2021
2022
2021
Nedskrivning av innehav
av andelar i andra företag
-
-
-
-
Räntekostnader, övriga
-28 621
-28 341
-25 003
-24 369
Valutakursdifferenser på
finansiella poster
-3 188
-1 252
-212
-
Övriga finansiella kost-
nader
-5 541
-6 262
-274
-3 270
Totalt
-37 350
-35 855
-25 489
-27 639
.
34
NOT 11 - SKATT
Koncernen
Moderbolaget
2022
2021
2022
2021
Aktuell skatt
-12 123
-7 209
-
-
Uppskjuten skatt
-6 981
-95
8 810
-
Totalt
-19 104
-7 304
8 810
-
.
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp
som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för
resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
Koncernen
Moderbolaget
2022
2021
2022
2021
Resultat före skatt
61 849
10 122
19 675
1 314
Beräknad svensk inkomstskatt,
20,6%
-12 741
-2 085
-4 053
-579
Skillnad utländska skattesatser
-7 807
6 684
-
-
Ej avdragsgill kostnad/skattefri
inkomst
3 564
-8 793
838
-
Skatteeffekter från tidigare år
152
-422
-
-
Skatteeffekter på grund av förän-
dringar i skattesatser/lagar
1
1
-
-
Ökning av outnyttjade
skattemässiga underskott utan
matchande aktivering av uppskjuten
skatt
-5 488
-4 422
-
-
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade
outnyttjade skattemässiga under-
skott
3 215
1 753
12 025
579
Värdejusteringar på uppskjuten skatt
-
-
-
-
Redovisning av tidigare oredovisade
förluster
-
-
-
-
Skatt enligt resultaträkningen
-19 104
-7 304
8 810
-
NOT 12 - VALUTAKURSVINSTER/ -FÖRLUSTER - NETTO
Valutakursvinster/-förluster har redovisats i
resultaträkningen enligt följande
2022
2021
Övriga rörelseintäkter
71 794
45 459
Övriga rörelsekostnader
-74 968
-45 364
Finansiella intäkter
881
12
Finansiella kostnader
-3 188
-1 252
Totalt
-5 481
-1 145
NOT 13 - RESULTAT PER AKTIE
RESULTAT PER AKTIE
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är
hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt
antal utestående stamaktier under perioden.
2022
2021
Resultat som är hänförligt till moder-
bolagets aktieägare
44 119
4 444
Vägt genomsnittligt antal utestående
stamaktier (tusental)
211 205
211 205
Resultat per aktie , SEK
0,21
0,02
RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Det fanns inga jämförelsestörande poster under 2022 (-18). Jämförelsestörande
poster definieras på insidan av omslagets baksida.
2022
2021
Resultat som är hänförligt till moder-
bolagets aktieägare
44 119
4 444
Jämförelsestörande poster
-
18 165
Resultat som är hänförligt till moder-
bolagets aktieägare, exklusive jämförel-
sestörande poster
44 119
23 233
Vägt genomsnittligt antal utestående
stamaktier (tusental)
211 205
211 205
Resultat per aktie exklusive jämförel-
sestörande poster, SEK
0,21
0,11
NOT 14 - GOODWILL
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
454 475
463 173
Nedskrivning
-
-17 925
Valutakursdifferenser
33 509
9 227
Utgående anskaffningsvärden
487 984
454 475
.
FÖRDELNING AV GOODWILL
Centraleuropa
272 828
251 727
Södra Europa och norra Afrika
53 196
49 026
Norden
56 879
56 879
Övrigt
105 081
96 845
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL
Återvinningsbart belopp för varje separat KGE fastställs baserat på
beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida
kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som
täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och
utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en
begränsad tillväxt medan marknaden för lätta förpackningar fortsatt växer.
Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på
marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena
baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda
effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om
10,2 procent efter skatt (11,4 procent före skatt). Samma diskonteringsränta är
applicerbar på alla segment eftersom risken inte skiljer sig åt mellan dem.
Använd tillväxttakt är positiv under de tre första åren i prognosperioden om i
genomsnitt 7,0 procent (2,8 procent föregående år) och i genomsnitt 6,5
procent (5,2 procent föregående år) för de sista två åren baserat på en fortsatt
minskande kuvertmarknad och växande marknad för lätta förpackningar. En
uthållig årlig tillväxttakt om 1,0 procent (1,0 procent föregående) år har
antagits för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden. Föregående år
användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (11,6 procent före skatt).
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de
marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den
genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns
för branschen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och
baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar
på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger
för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland
redovisningsprinciperna.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet.
För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.
Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina
förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om
marknadsutveckling.
KÄNSLIGHETSANALYS
Antagandet avseende kvarvarande tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre
skulle det innebära ett totalt nedskrivningsbehov om 0 MSEK fördelat enligt
följande på respektive KGE. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit
1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK fördelat
enligt följande på respektive KGE. Antagandet om den beräknade tillväxttakten
bortom budgetperioden då återvinningsvärdet hade varit detsamma som det
bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE.
KGE
Tillväxt 0,5 pro-
centenheter
lägre
Tillväxt 1,0 pro-
centenheter
lägre
Break-even sce-
nario
Centraleuropa
-
-
-2,7
Sydeuropa och Nordafrika
-
-
-0,3
Norden
-
-
-25,2
Övrigt
-
-
-4,9
Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet högre
skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK. Vidare om antagandet
avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära
en nedskrivning om 0 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE.
Antagandet om fasta kostnader i förhållande till omsättning där
återvinningsvärdet varit detsamma som det bokförda värdet på de
kassagenererande enheterna är följande för varje KGE.
KGE
Kostnad 0,5
procentenheter
lägre
Kostnad 1,0
procentenheter
lägre
Break-even sce-
nario
Centraleuropa
-
-
0,8
35
Sydeuropa och Nordafrika
-
-
0,2
Norden
-
-
2,0
Övrigt
-
-
1,4
Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre
skulle det innebära en nedskrivning om 22 MSEK fördelat enligt följande på
respektive KGE. Antagandet om bruttomarginal vid vilken återvinningsvärdet
hade varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande
enheterna är följande för varje KGE.
KGE
Bruttomarginal 1 procentenhet
lägre
Break-even sce-
nario
Centraleuropa
-
-1,2
Sydeuropa och Nordafrika
-22
-0,4
Norden
-
-2,9
Övrigt
-
-1,9
Antagandet om den beräknade kapitalkostnaden till vilken återvinningsvärdet
hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande
enheterna är följande för varje KGE.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på
att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen
bör därför tolkas med försiktighet. Det totala beräknade återvinningsvärdet
överstiger det bokförda värdet med 261 MSEK beräknat på samtliga KGE.
KGE
Break-even scenario
Centraleuropa
12,4
Sydeuropa och Nordafrika
11,0
Norden
21,2
Övrigt
13,0
NOT 15 - ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
87 991
86 563
Inköp
4 451
-
Försäljning/utrangering
-2 030
-60
Omklassificeringar
-467
-
Valutakursdifferenser
3 163
1 488
Utgående
93 108
87 991
2022
2021
Ingående ackumulerade avskrivningar
-86 586
-81 647
Försäljningar/utrangeringar
2 030
60
Valutakursdifferenser
-5 095
-2 329
Årets avskrivningar
-1 773
-2 670
Utgående ackumulerade avskrivningar
-91 424
-86 586
Utgående planenligt restvärde
1 684
1 404
Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.
NOT 16 - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader, mark och markanläggning
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
162 353
157 941
Inköp
205
27
Försäljning/utrangering
-776
-51
Omklassificeringar
66
1 075
Valutakursdifferenser
13 531
3 361
Utgående anskaffningsvärden
175 379
162 353
Ingående ackumulerade
avskrivningar/nedskrivningar
-110 359
-104 696
Försäljningar/utrangeringar
776
51
Omklassificeringar
-
-549
Valutakursdifferenser
-9 226
-2 234
Årets avskrivningar/nedskrivningar
-2 676
-2 931
Utgående ackumulerade avskrivningar
-121 485
-110 359
Utgående planenligt restvärde
53 894
51 994
Varav mark
9 731
8 969
Maskiner och andra tekniska anläggningar
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
671 652
647 921
Inköp
3 496
14 314
Försäljning/utrangering
-31 368
-24 885
Omklassificeringar
13 852
977
Valutakursdifferenser
88 063
33 325
Utgående anskaffningsvärden
745 695
671 652
Ingående ackumulerade avskrivningar
-597 060
-568 616
Försäljningar/utrangeringar
30 430
20 787
Omklassificeringar
11
-172
Valutakursdifferenser
-82 658
-31 811
Årets avskrivningar
-15 949
-17 248
Utgående ackumulerade avskrivningar
-665 226
-597 060
Utgående planenligt restvärde
80 469
74 592
Inventarier, verktyg och installationer
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
174 214
168 468
Inköp
1 295
1 210
Försäljning/utrangering
-7 604
-231
Omklassificeringar
12 383
-262
Valutakursdifferenser
14 105
5 029
Utgående anskaffningsvärden
194 393
174 214
Ingående ackumulerade avskrivningar
-158 835
-150 939
Försäljningar/utrangeringar
7 558
226
Valutakursdifferenser
-13 429
-4 648
Omklassificeringar
-
722
Årets avskrivningar
-4 265
-4 196
Utgående ackumulerade avskrivningar
-168 971
-158 835
Utgående planenligt restvärde
25 422
15 379
NOT 17 - NYTTJANDERÄTTER
I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal.
Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
167 751
155 024
Nya hyreskontrakt
114 844
28 621
Avslutade hyreskontrakt
-24 654
-23 099
Valutakursdifferenser
11 662
7 205
Utgående anskaffningsvärden
269 603
167 751
Ingående ackumulerade avskrivningar
-84 991
-74 517
Avslutade hyreskontrakt
23 468
23 099
Valutakursdifferenser
-4 674
-2 872
Årets avskrivningar
-33 852
-30 704
Utgående ackumulerade avskrivningar
-100 049
-84 991
Utgående planenligt restvärde
169 554
82 760
Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
30 325
22 921
Nya hyreskontrakt
8 057
15 251
Avslutade hyreskontrakt
-4 562
-8 626
Valutakursdifferenser
2 379
779
Utgående anskaffningsvärden
36 199
30 325
Ingående ackumulerade avskrivningar
-10 760
-11 995
Avslutade hyreskontrakt
4 451
7 539
Valutakursdifferenser
-831
-380
Årets avskrivningar
-7 823
-5 923
Utgående ackumulerade avskrivningar
-14 962
-10 760
Utgående planenligt restvärde
21 237
19 565
.
Leasingskulder
2022-12-31
2021-12-31
Ingående skulder
115 269
106 266
Nya hyreskontrakt
121 678
43 872
Avslutade hyreskontrakt
-1 568
-1 042
Ränta
5 873
4 967
Valutakursdifferenser
9 044
5 570
Hyresbetalningar
-48 727
-44 364
Utgående skulder, not 23 och not 26
201 570
115 269
36
Redovisade belopp i resultaträkningen . I resultaträkningen redovisas följande
belopp relaterade till leasingavtal:
Avskrivningar på nyttjanderätter
2022
2021
Fastigheter
-33 852
-30 702
Övriga
-7 823
-5 923
Summa
-41 674
-36 625
Räntekostnader (ingår i finansiella kost-
nader)
-5 873
-4 967
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal
-1 669
-1 832
Utgifter hänförliga till leasingavtal med un-
derliggande lågt värde som inte är kort-
tidsleasingavtal
-247
-330
Redovisade belopp i kassaflödet. Det totala kassaflödet gällande leasingavtal
under 2022 var -46 548 ( -39 742).
NOT 18 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärden
3 826
2 352
Under året nedlagda kostnader
41 288
6 045
Omklassificeringar
-25 834
-1 792
Valutakursdifferenser
229
-2 779
Utgående balans
19 509
3 826
NOT 19 - ANDELAR I DOTTERBOLAG
2022-12-31
2021-12-31
Ingående anskaffningsvärde
370 387
370 387
Utgående balans
370 387
370 387
FORTS. NOT 19
Bolag
Organisationsnummer
Säte
Antal aktier
Andel av kapital, %
Bong International AB
556044-3573
Kristianstad, Sweden
1 501 200
100
Bong GmbH
HRB 1646
Solingen, Germany
1
100
Bong Sverige AB
556016-5606
Kristianstad, Sweden
804 000
100
Bong UK Ltd
3895897
Milton Keynes, Great Britain
7 000 000
100
IPC SAS
327 956 199
Angoulème, France
15 000
100
Bong SAS
775 695 299
Saint Sébastien de Morsent, France
100 000
100
Pflueger Lober Kuvert GmbH
HRB 9534
Erlangen, Germany
1
100
Bong Packaging S.R.L.
3774701209
Bologna, Italy
10 000
85
Bong Belgium SA
0453.235.963
Kortrijk, Belgium
25 696
100
Bong Denmark A/S
58154717
Høje-Taastrup, Denmark
5 000
100
Bong Schweiz AG
CHE-135464381
Herisau AR, Switzerland
200
100
Bong Envelo SRL
296556/06.08.2015
Bukarest, Romania
100
100
Bong Africa Sarl
1620893G
Tunis, Tunisia
30 000
60
CADIX SAS
518971866
Saint Sébastien de Morsent, France
7 203 512
100
BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo. o.
KRS 286281
Poznan, Poland
8 000
100
Bong S.a.r.l.
329 200 570
Paris, France
1 000
100
Envel Europa SA
ES-A25422015
Barcelona, Spain
8 000
100
Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG)
HRB 8789
Solingen, Germany
1
100
Bong Retail Solutions AB
556296-3115
Kristianstad, Sweden
10 000
100
Bong Norge AS
931080687
Vear, Norway
40 000
100
Pflueger Koperty Sp. zo. o.
KRS 45327
Krakow, Poland
2 300
100
Bong Retail Solutions NV
0826.223.234
Kortrijk, Belgium
4 000
100
Bong Suomi Oy
1487663-6
Pirkkala, Finland
20 050
100
Packaging First Ltd
3838039
Essex, Great Britain
100
90
¹Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterbolag konsolideras i koncernen.
.
.
NOT 20 - UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna
skatter avser samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt per temporär skillnad
uppgår till:
Uppskjuten skattefordran
2022-12-31
2021-12-31
Förlustavdrag
42 324
49 694
Immateriella anläggningstillgångar
2 805
2 990
Materiella anläggningstillgångar
4 055
3 184
Pensioner
22 790
37 849
Nyttjanderätter
3 212
3 412
Räntebärande skulder
25 622
21 149
Övriga temporära skillnader
11 374
5 281
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i
enlighet med kvittningsavsättningar
-21 901
-22 796
Totalt
90 281
100 763
Uppskjuten skatteskuld
2022-12-31
2021-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
383
425
Materiella anläggningstillgångar
11 613
11 157
Pensioner
18 619
17 819
Övriga temporära skillnader
2 281
1 953
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i
enlighet med kvittningsavsättningar
-21 901
-22 796
Totalt
10 995
8 558
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den
utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida
beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och
Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka
kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja
kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.
37
Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
Förlustavdrag
2022-12-31
2021-12-31
Vid årets början
49 694
53 880
Valutakursdifferenser
1 969
972
Redovisning i resultaträkningen
-9 339
-5 158
Vid årets slut
42 324
49 694
Materiella anläggningstillgångar
2022-12-31
2021-12-31
Vid årets början
-7 973
-9 578
Valutakursdifferenser
-486
-160
Omklassificeringar
-341
-
Redovisning i resultaträkningen
1 242
1 765
Vid årets slut
-7 558
-7 973
Pensioner
2022-12-31
2021-12-31
Vid årets början
20 030
25 384
Valutakursdifferenser
642
363
Omklassificeringar
-
-
Redovisning i resultaträkningen
-3 436
-1 571
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter
avslutad anställning
-13 065
-4 146
Vid årets slut
4 171
20 030
Immateriella anläggningstillgångar
2022-12-31
2021-12-31
Vid årets början
2 565
-1 504
Valutakursdifferenser
119
156
Omklassificeringar
-
-
Redovisning i resultaträkningen
-262
3 913
Vid årets slut
2 422
2 565
Nyttjanderätter
2022-12-31
2021-12-31
Vid årets början
3 412
3 940
Valutakursdifferenser
145
68
Redovisning i resultaträkningen
-345
-596
Vid årets slut
3 212
3 412
Övriga temporära skillnader
2022-12-31
2021-12-31
Vid årets början
24 477
22 912
Valutakursdifferenser
88
-855
Redovisning i resultaträkningen
5 121
1 082
Omklassificeringar
545
-
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt to-
talresultat
4 484
1 338
Vid årets slut
34 715
24 477
.
.
NOT 21 - VARULAGER
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor
och uppgick till 1 125 354 TSEK (858 439). Av varulagervärdet har 0 TSEK (21
423) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned
med 0 TSEK (-762).
NOT 22 - KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR
2022-12-31
2021-12-31
Kundfordringar
201 311
214 211
Avgår reservering för värdeminskning i for-
dringar
-9 105
-5 851
Kundfordringar – netto
192 206
208 360
.
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens
kundfordringar
2022-12-31
2021-12-31
SEK
21 622
22 225
EUR
64 211
91 875
GBP
79 290
65 604
Andra valutor
27 083
28 656
Summa
192 206
208 360
Geografisk fördelning av kundfordringar
2022-12-31
2021-12-31
Sverige
26 037
31 277
Övriga Norden och Baltikum
5 191
6 529
Centraleuropa
51 368
73 433
Frankrike och Spanien
29 743
30 207
Storbritannien
79 867
66 914
Summa
192 206
208 360
Förändringar i reserven för osäkra kundfordrin-
gar
2022-12-31
2021-12-31
Per 1 januari
5 851
7 450
Reservering för osäkra fordringar
3 367
3 083
Fordringar som har skrivits bort under året
som ej indrivningsbara (–)
-295
-4 687
Återförda outnyttjade belopp
-111
-524
Valutakursdifferens
293
529
Per 31 december
9 105
5 851
.
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller
är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.
Betalningshistorik motparter
2022-12-31
2021-12-31
Grupp 1 nya kunder
5 717
3 747
Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare be-
talningsförsummelser
183 874
201 954
Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare
uteblivna betalningar där alla uteblivna be-
talningar har återvunnits fullt ut
2 615
2 659
Summa kundfordringar
192 206
208 360
Per 31 december 2022 var kundfordringar uppgående till 11 745 TSEK (17 506)
förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna
fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några
betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Åldersanalys:
2022-12-31
2021-12-31
Mindre än 3 månader
11 745
17 506
3 till 6 månader
1 953
927
Mer än 6 månader
7 152
4 622
Summa
20 850
23 055
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med
bokfört värde.
NOT 23 - ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER
Koncernen
Moderbolaget
Övriga kortfristiga fordringar
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Övriga kortfristiga fordrin-
gar
40 041
35 952
-
114
Totalt
40 041
35 952
-
114
Koncernen
Moderbolaget
Övriga kortfristiga skulder
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Kortfristiga hyreskontrakt
IFRS 16
47 027
41 531
-
-
Moms
28 280
20 206
-
-
Övriga kortfristiga skulder
16 991
11 643
120
91
Totalt
92 298
73 380
120
91
NOT 24 - UPPLUPNA KOSTNADER/INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA
INTÄKTER/KOSTNADER
Koncernen
Moderbolaget
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Förutbetalda räntor
1 044
1 066
-
-
Övriga förutbetalda kost-
nader
4 058
4 434
105
232
Upplupna leverantörsbo-
nusar
7 709
4 328
-
-
Övriga upplupna intäkter
57 665
34 173
-
-
Totalt
70 476
44 001
105
232
Koncernen
Moderbolaget
38
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Lönerelaterade upplupna
kostnader
63 095
56 988
415
415
Upplupna räntor
2 856
2 434
2 800
2 383
Upplupna kundbonusar
54 942
50 390
-
-
Övriga upplupna kost-
nader
71 955
56 190
553
1 292
Totalt
192 848
166 002
3 768
4 090
NOT 25 - LIKVIDA MEDEL
Koncernen
Moderbolaget
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Likvida medel
144 632
135 193
53
86
Varav på spärrat konto
90
87
-
-
Summa
144 722
135 280
53
86
NOT 26 - UPPLÅNING
Koncernen
Moderbolaget
Långfristiga lån
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Leasingkontrakt - IFRS 16
m m
154 543
73 561
-
-
Obligationslån
109 673
109 491
109 673
109 491
Covid- och övriga lån
88 620
106 926
-
-
Total
352 836
289 978
109 673
109 491
Obligationslånet 2021 redovisas till upplupet anskaffningsvärde vilket innebär
att lånets nominella värde 110 MSEK reducerats för anskaffningskostnad som
kommer justera lånets redovisade värde vid varje rapporteringstillfälle fram till
lånets förfall 2024 då det redovisade värdet kommer uppgå till det nominella
värdet. Fullständiga villkor för det seniora obligationslånet framgår av bolagets
hemsida www.bong.com
Koncernen
Moderbolaget
Kortfristiga lån
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Covid- och övriga lån
31 337
29 523
-
-
Leasingkontrakt - IFRS 16
47 027
41 531
-
-
Total
78 364
71 054
-
-
Summa upplåning
431 200
361 033
109 673
109 491
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
Koncernen
Moderbolaget
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Mellan 1 och 2 år
73 133
62 948
-
-
Mellan 2 och 5 år
233 378
222 565
109 673
109 491
Mer än 5 år
46 325
4 465
-
-
Total
352 836
289 978
109 673
109 491
Effektiv ränta på balansdagen var som följer:
2022-12-31
2021-12-31
Checkräkningskredit
1,45%
2,13%
Annan upplåning
7,73%
8,07%
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta,
räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens
huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens
nettoskuld/EBITDA.
Redovisade belopp, per valuta, är som följer:
2022-12-31
2021-12-31
SEK
128 116
109 698
EUR
164 492
122 168
GBP
33 788
29 574
Andra valutor
26 440
28 538
Summa
352 836
289 978
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter:
2022-12-31
2021-12-31
Rörlig ränta:
7 786
9 225
NOT 27 - PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder.
Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga
ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära
pensioneringen De mest omfattande planerna finns i Sverige (83,2 MSEK) och
Tyskland (59,8 MSEK), vilka representerar 65% av den total pensionsskulden.
Pensionsplanerna i Tyskland, Belgien och Norge stängdes för nya
åtaganden för många år sedan, vilket innebär att de gravis kommer fasas ut.
Pensionsplanen i Sverige är fortfarande öppen för anställda födda innan 1980.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter
avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt
hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit
stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas
ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att
innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens
pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre
skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna, förutom Frankrike, innebär att
de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket
medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Den
genomsnittliga åldern för pensionärerna är 77.
Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen
2022-12-31
2021-12-31
Nuvärdet av fonderade förpliktelser
4 269
5 797
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
-2 790
-3 788
Underskott i fonderade planer
1 479
2 009
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser
161 712
213 019
Utgående balans pensionsskuld
163 191
215 028
Sammansättning av förvaltningstillgångar:
2022-12-31
2021-12-31
Försäkringsbrev (onoterade)
2 790
3 788
Summa
2 790
3 788
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för
räkenskapsåret 2022 uppgå till 11 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 11 år.
39
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan
2022
Sverige
Tyskland
Frankrike
Norge
Övriga
Summa
Nuvärdet av förpliktelsen
83 150
59 808
12 643
1 532
8 848
165 981
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
-
-
-
-
-2 790
-2 790
Summa
83 150
59 808
12 643
1 532
6 058
163 191
2021
Sverige
Tyskland
Frankrike
Norge
Övriga
Summa
Nuvärdet av förpliktelsen
116 360
74 263
15 471
1 742
10 980
218 816
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
-
-
-
-
-3 788
-3 788
Summa
116 360
74 263
15 471
1 742
7 192
215 028
Viktiga aktuariella antaganden
2022
Sverige
Tyskland
Frankrike
Norge
Övriga
Diskonteringsränta (%)
4,0
3,8
3,8
3,0
3,8
Inflation (%)
2,0
1,7
N/A
1,5
N/A
Löneökningar (%)
2,8
N/A
2,2
N/A
N/A
Förväntad livslängd vid 65, män
22
21
N/A
22
N/A
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor
24
25
N/A
25
N/A
2021
Sverige
Tyskland
Frankrike
Norge
Övriga
Diskonteringsränta (%)
1,8
1,0
1,0
1,9
1,0
Inflation (%)
2,0
1,7
N/A
1,5
N/A
Löneökningar (%)
2,8
N/A
1,5
N/A
N/A
Förväntad livslängd vid 65, män
22
21
N/A
22
N/A
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor
24
25
N/A
25
N/A
PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige
tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för
finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar
flera arbetsgivare.
För räkenskapsåret 2022 har koncernen inte haft tillgång till information för att
kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser,
förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig
att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som
tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd
plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är
bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad
pension
Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är
tecknade i Alecta uppgår till 1,6 mkr. Koncernen står för en oväsentlig del av
planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas
tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas
försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med
IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska
normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva
konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska
åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån
återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till
försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva
konsolideringsnivån överstiger 175 procent. Alecta tillämpar dock
premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2022
uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172
procent (172 procent).
KÄNSLIGHETSANALYS PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska
erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser
som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som
fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden
som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår
bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt
antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden,
likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på
pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje
med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta
är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida
utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna.
Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på
förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta
i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider
motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige
beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av
diskoteringsräntan.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på
rådande marknadsvillkor.
Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5
procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på
förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 8 MSEK lägre respektive 9 MSEK
högre än det faktiska redovisade värdet.
40
FORTS. NOT 27
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande
Nuvärdet av för-
pliktelsen
Verkligt värde på förvalt-
ningstillgångar
Summa
Per 1 januari 2021
239 957
3 689
236 268
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år
2 675
-
2 675
Räntekostnader/(intäkter)
1 691
19
1 672
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år
-
-
-
Omvärderingar:
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter)
-
-
-
- (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden
-15 140
-
-15 140
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden
-
-
-
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster
-2 258
-
-2 258
Valutakursdifferenser
2 331
80
2 251
Avgifter:
- Arbetsgivaren
-
10 440
-10 440
- Anställda som omfattas av planen
-
-
-
Utbetalningar från planen
-
-
-
- Utbetalda ersättningar
-10 440
-10 440
-
Regleringar
-
-
-
Per 31 december 2021
218 816
3 788
215 028
Per 1 januari 2022
218 816
3 788
215 028
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år
-463
-
-463
Räntekostnader/(intäkter)
2 987
39
2 948
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år
-
-
-
Omvärderingar:
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter)
-
-1 301
1 301
- (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden
-59 835
-
-59 835
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden
-645
-
-645
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster
9 085
-
9 085
Valutakursdifferenser
7 381
264
7 128
Avgifter:
- Arbetsgivaren
-
11 356
-11 356
- Anställda som omfattas av planen
-
-
-
Utbetalningar från planen
-
-
-
- Utbetalda ersättningar
-11 356
-11 356
-
Regleringar
-
-
-
Per 31 december 2022
165 970
2 790
163 191
NOT 28- ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
2022-12-31
2021-12-31
Per 1 januari
10 263
8 279
Omstrukturering
– tillkommande avsättningar
1 590
1 177
Utnyttjat under året
-512
-1 320
Övrigt
– tillkommande avsättningar
24 238
4 715
Utnyttjat under året
-812
-2 081
Valutakursdifferens
407
-507
Per 31 december
35 174
10 263
2022-12-31
2021-12-31
Långfristig del
9 054
9 226
Kortfristig del (omstrukturering)
26 120
1 037
Totalt
35 174
10 263
.
NOT 29- STÄLLDA SÄKERHETER
Avseende pensionsförpliktelser
Koncernen
Moderbolaget
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Företagsinteckningar
57 825
57 825
-
-
Avseende övriga skulder
Aktier i dotterbolag
93 932
93 932
93 932
93 932
Företagsinteckningar
17 995
17 025
-
-
Fordran på dotterbolag
-
-
110 000
110 000
Omsättningstillgångar
207 424
165 265
-
-
Totalt
377 176
334 047
203 932
203 932
.
.
NOT 30- ANSVARSFÖRBINDELSER
Koncernen
Moderbolaget
2022-12-31
2021-12-31
2022-12-31
2021-12-31
Ansvarighet FPG
1 496
1 353
-
-
Bankgaranti
-
-
-
-
Övriga ansvarsförbindelser
90
87
-
-
Totalt
1 586
1 440
-
-
.
41
NOT 31 - RESERVER
Säkringsreserv
Omräkningsreserv
Summa reserver
Ingående balans 1 januari 2021
-4 592
15 136
10 544
Kassaflödessäkringar
288
-
288
Effekt av utökad av nettoinvestering
-
-4 368
-4 368
Valutakursdifferens
-
11 062
11 062
Skatteeffekt
-59
900
840
Utgående balans 31 december 2021
-4 363
22 730
18 366
Ingående balans 1 januari 2022
-4 363
22 730
18 366
Kassaflödessäkringar
-67
-
-67
Säkring av nettoinvesteringar
-
-21 716
-21 716
Valutakursdifferens
-
68 414
68 414
Skatteeffekt
14
-8 536
-8 522
Utgående balans 31 december 2022
-4 417
60 892
56 476
.
.
NOT 32 - AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL
AKTIER
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2022 till 211 205 058 (2021: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2021: 1,12 kronor per aktie).
Antal aktier (tusental)
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kaptal
Summa
Per 1 januari 2021
211 205
236 549
796 845
1 033 394
Per 31 december 2021
211 205
236 549
796 845
1 033 394
Per 1 januari 2022
211 205
236 549
796 845
1 033 394
Per 31 december 2022
211 205
236 549
796 845
1 033 394
.
.
FORTS. NOT 33
FINANSIELLA SKULDER
Januari 2021
Kassaflöde
Värdeförändring/nya
leasingkontrakt
Valutakursförändringar
December 2021
Upplåning
239 662
2 337
5 823
-1 864
245 958
IFRS 16 - Leasingskulder
106 416
-39 742
42 830
5 765
115 269
Summa
346 078
-37 405
48 653
3 901
361 227
Januari 2022
Kassaflöde
Värdeförändring/nya
leasingkontrakt
Valutakursförändringar
December 2022
Upplåning
245 958
-26 332
1 288
8 716
229 630
IFRS 16 - Leasingskulder
115 269
-46 548
120 110
12 739
201 570
Summa
361 227
-72 880
121 398
21 455
431 200
NOT 33 - ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER I
KASSAFLÖDESANALYSER
Koncernen
Moderbolaget
2022
2021
2022
2021
Resultat vid avyttring av
immateriella tillgångar
och materiella
anläggningstillgångar
-11 454
-6 960
-
-
Förändring avsättningar
-7 404
-4 214
-
-
Valutakursdifferenser och
övrigt
4 115
-447
-
-
Totalt
-14 743
-11 621
-
-
NOT 34 – FÖRETAGSFÖRVÄRV
Under året har inga väsentliga företagsförvärv ägt rum.
NOT 35 – UTDELNING
Vid årsstämman den 11 maj 2022 beslutades att inte lämna någon utdelning
till aktieägarna avseende 2021. På årsstämman 2023 kommer inte någon
utdelning avseende 2022 att föreslås.
NOT 36 – UPPGIFTER OM BONG AB
Bong AB
,
. Bong AB är noterat
på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).
NOT 37 – HÅLLBARHETSRAPPORT
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en
hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen.
Hållbarhetsrapporten, som styrelsen är ansvarig för, återfinns på sidorna 5-8
och avser räkenskapsåret 2022. Den omfattar moderbolaget Bong AB (publ.),
organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad och enheter som
konsolideras i koncernredovisningen.
NOT 38 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående
då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.
2022
2021
Försäljning under året
49 193
56 224
Inköp under året
191
700
Kortfristiga fordringar på balansdagen
13 004
24 530
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna.
42
NOT 39 - INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande
dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2022 har moderbolaget debiterat
dotterbolag management fees uppgående till 2 212 TSEK (2 550).
Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 2 696 TSEK (2 696).
Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt
affärsmässiga principer och till marknadspriser.
NOT 40 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
Moderbolaget
2022
2021
Utdelning
-
-
Nedskrivning av aktier i dotterföretag
-
-
Koncernbidrag
26 000
6 400
Totalt
26 000
6 400
.
NOT 41 – INFÖRANDE AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar trädde ikraft för räkenskapsår som börjar
1 januari 2022 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella
rapporter.
(B) NYA STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR AV BEFINTLIGA
STANDARDER SOM INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar trädde ikraft för räkenskapsår som börjar
efter 1 januari 2022 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna
finansiella rapport. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte
har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
NOT 42 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
NOT 43 – FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 155 080 048,63 kr,
balanseras i ny räkning, se not 35.
43
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2023 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS,
sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av
koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resulta t samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 19 april 2023
Christian Paulsson
Styrelseordförande
Stéphane Hamelin
Ledamot
Eric Joan
Ledamot
Per Åhlgren
Ledamot
Mats Persson
Ledamot
Kai Steigleder
Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 april 2023
PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Ulf Carlström
Auktoriserad revisor
44
Särskilt betydelsefullt område
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Värdering av goodwill
Per 31 december 2022 uppgår goodwill till 488 MSEK.
Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta
nedskrivningstest baseras på bedömningar och
antaganden som är komplexa och innehåller hög grad av
väsentliga bedömningar av företagsledningen. I not 14
framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. Det
framgår även att inget ytterligare nedskrivningsbehov
har identifierats baserat på de antaganden som gjorts.
Nedskrivningsprövning sker för enskilda segment såsom
kassagenererande enheter.
I vår revision har vi tagit ställning till företagsledningens antaganden och
bedömningar. Detta har exempelvis skett genom analys av hur väl
tidigare års antaganden har uppnåtts. Analys har även skett av
eventuella justeringar som har gjorts av antaganden från tidigare år som
en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer. Vi har
utmanat företagsledningen i de bedömningar som skett kring framtida
kassaflöden samt den WACC som använts. Vi har utfört egna
känslighetsanalyser för att testa säkerhets- marginalerna. Vi har testat
vilken påverkan förändringar i väsentliga antaganden såsom
rörelseresultatet och WACC får på säkerhetsmarginalerna och utifrån
dessa tester bedömt risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå
samt granskat upplysningar i relevanta noter till de finansiella
rapporterna. Vid genomförande av granskningsåtgärderna har PwCs
värderingsexperter medverkat.
Värdering av uppskjutna skattefordringar
Vid utgången av året hade koncernen skattefordringar
hänförliga till underskottsavdrag om 42 MSEK vilka
redovisas som uppskjutna skattefordringar. Enligt not 20
framgår att underskottsavdrag beaktas i den mån de
förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga
vinster. Enligt IFRS skall regelbunden bedömning ske
kring sannolikheten att dessa underskott skall kunna
utnyttjas av framtida skattemässiga överskott.
grund av den höga komplexitet och den höga grad av
bedömning som är kopplad till värderingen av uppskjutna
skattefordringar
Vår revision har främst fokuserat på bedömningen huruvida om de
underskottsavdrag som beaktats kommer att kunna utnyttjas mot
framtida skattepliktiga vinster. De beräknade framtida vinsterna består
till stor del av beräknade rörelseöverskott. Vi har utmanat
företagsledningens bedömningar och granskat de underlag som ligger
till grund för bedömningen. Analys har skett av de överskott som
genereras under året, i förhållande till vilka framtida överskott som
kommer krävas för att aktiverade underskott skall kunna utnyttjas.
Diskussionen har förts kring förändringar i lokala skatteregler. Därutöver
har vi bedömt fullständigheten och riktigheten i de upplysningar som
finns i not 20.
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH
KONCERNREDOVISNINGEN
UTTALANDEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen för Bong AB för år 2022 med undantag för
bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14 - 16. Bolagets
årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 11 - 43 i
detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning
per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och
kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31
december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för
året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS),
såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra
uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14 -
16. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och
koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den
kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets
och koncernens revisionsutskott i enlighet med
revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa
standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är
oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt
god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska
ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa
kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i
revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits
det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess
moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
VÅR REVISIONSANSATS
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå
och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella
rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande
direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel
viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med
utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida
händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner
har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande
direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat
övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit
upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av
oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig
granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella
rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och
koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den
bransch i vilken koncernen verkar.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår
bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en
rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna
innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå
till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som
väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas
påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i
de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa
kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella
rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa
överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning
och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning,
samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna
felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för
revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den
aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för
revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och
koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata
uttalanden om dessa områden.
ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH
KONCERNREDOVISNINGEN
Detta dokument innehåller även annan information än
årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på
sidorna 1 - 10 samt 46 - 48. Den andra informationen består även
av Ersättningsrapporten som vi tog del av innan avlämnandet av
denna rapport. Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och
koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör
inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra
information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information
som
identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig
utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och
koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den
kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om
informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller
en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har
inget att rapportera i det avseendet.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att
de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad
gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU,
och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören
ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning och
koncernredovisning som inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och
koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande
direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga
att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om
förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta
verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.
Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och
verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med
verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra
något av detta.
45
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar
styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka
bolagets finansiella rapportering.
REVISORNS ANSVAR
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse
som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av
säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt
ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en
väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå
på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga
om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de
ekonomiska beslut som användare fattar med grund i
årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen finns på
Revisorsinspektionens webbplats:
www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning
är en del av revisionsberättelsen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA
FÖRFATTNINGAR
UTTALANDEN
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning för Bong AB för år 2022 samt av förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt
ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning
innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är
försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens
verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av
moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov,
likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och
förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland
annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens
ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är
utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets
ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett
betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den
löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar
och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och
för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
REVISORNS ANSVAR
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt
uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att
med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt
avseende:
•
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till
någon försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet mot bolaget
•
på något annat sätt handlat i strid med
aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller
bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner
av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta,
är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt
med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen
garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i
Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser
som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett
förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är
förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:
www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning
är en del av revisionsberättelsen.
REVISORNS GRANSKNING AV ESEF -RAPPORTEN
UTTALANDEN
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande
direktören har upprättat årsredovisningen och
koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig
elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden för Bong AB för år 2022.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det
lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett
format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk
rapportering.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18
Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna
rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till Bong AB enligt god revisorssed i
Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa
krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en
sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören
bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
REVISORNS ANSVAR
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten
i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16
kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra
granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-
rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god
revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund
av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de
enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de
ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-
rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för
revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av
finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och
näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för
kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och
rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för
yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra
författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som
möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen
[och koncernredovisning]. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen
omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och
rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en validering
av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en
avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den
granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av
huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar,
kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med
iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
REVISORNS GRANSKNING AV
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på
sidorna 14–16 och för att den är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär
att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan
inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den
inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser
att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i
enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6
årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är
förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga
delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till
Bong ABs revisor av bolagsstämman den 11 maj 2022 och har varit
bolagets revisor sedan 1997.
Stockholm den 19 april 2023
PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Ulf Carlström
Auktoriserad revisor
46
Definitioner
Årsstämma 2023
I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal
baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa
nyckeltal, samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda
nyckeltal och begrepp definieras nedan.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, PROCENT
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget
kapital. Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel
under året och är användbart vid jämförelser av andra
investeringar med samma riskprofil.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, PROCENT
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med
genomsnittligt sysselsatt kapital. Måttet visar förräntningen
på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande
skulder och är ett avkastnings¬mått som är oberoende av
koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet
avkastning på eget kapital.
BÖRSKURS/EGET KAPITAL, PROCENT
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.
EBITDA
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
GENOMSNITTLIG BALANSOMSLUTNING
Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning
vid årets utgång delat med två.
GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL
Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets
utgång delat med två.
GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL
Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid
årets utgång delat med två.
JUSTERAT RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER
UTSPÄDNING
Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster
dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive
efter utspädning.
JUSTERAT P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Poster av infrekvent natur som är relevanta för att förstå
den ekonomiska utvecklingen vid jämförelse av den
aktuella perioden med tidigare perioder. Sådana poster kan
vara resultat från avyttringar av fastigheter , kostnader för
nedläggning eller omstrukturering av större enheter eller
aktiviteter samt betydande nedskrivningar.
KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET, GGR
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig
balansomslutning (totala tillgångar).
Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt
koncernen använder sina tillgångar.
NETTOLÅNESKULD
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida
medel och räntebärande fordringar.
NETTOLÅNESKULD/EBITDA, GGR
Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före
avskrivningar. Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på
koncernens finansiella styrka.
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD, GGR
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Nettoskuldsättningsgrad är ett mått på koncernens
finansiella styrka.
P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med resultat per aktie.
RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING
Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal
aktier före respektive efter utspädning.
RÖRELSEMARGINAL, PROCENT
Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen.
Rörelsemarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor
del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens
kostnader.
SOLIDITET, PROCENT
Eget kapital dividerat med balansomslutningen.
Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.
SYSSELSATT KAPITAL
Eget kapital plus räntebärande skulder.
Årsstämman hålls onsdagen den 10 maj 2023 kl 13.00 på Comfort Hotel Malmö, Carlsgatan 10 C i Malmö.
DELTAGANDE I STÄMMAN
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast
tisdagen den 2 maj 2023. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före tisdagen
den 2 maj 2023 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid
stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast torsdagen den 4 maj 2023 enligt något av
nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Årsstämma
Box 516
291 25 Kristianstad
Per e-post till anmalan.arsstamma@bong.com
Utdelning
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman skall besluta att ingen utdelning lämnas för 2022.
Ärenden
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt
de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
Kommande rapporter
Delårsrapport januari – mars 2023
10 Maj 2023
Delårsrapport januari – juni 2023
Juli 2023
Delårsrapport januari – september 2023
November 2023
Bokslutskommuniké januari-december 2023
Februari 2024
47
CARSTEN
GRIMMER
Född 1973.
Ekonomidirektör (CFO) Bong AB.
Ekonomidirektör (CFO) Centraleuropa.
Anställd sedan 2014, nuvarande
position sedan 2019.
Utbildning: Master of Science in
Management and Economics.
Tidigare befattningar: Fler ledande
befattningar inom Schmolz+Bickenbach Group.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
KAI
STEIGLEDER
Född 1963.
Verkställande Direktör, Affärsenhetschef
Centraleuropa. Anställd sedan 2007,
nuvarande befattning sedan 2018.
Utbildning: Master in International
Business (MIBS).
Tidigare befattningar: Försäljningschef
Smurfit Kappa Group och Group
Beiersdorf.
Aktieinnehav i Bong: 100 000 aktier.
JEFF
GREENLEAF
Född 1962.
Affärsenhetschef Storbritannien.
Anställd sedan 1992, nuvarande befattning
sedan 2017.
Utbildning: Higher National Diploma in
Business Studies.
Tidigare befattningar: VD för Surrey
Envelopes Ltd.
Aktieinnehav i Bong: 55 000 aktier
KRZYSZTOF
KUBASIAK
Född 1973.
Affärsenhetschef Norden.
Anställd sedan 2003, nuvarande befattning
sedan 2018.
Utbildning: Master of Business Administra-
tion.
Tidigare befattningar: Managing Director CEE
Countries.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
PASCAL
GRAVOUILLE
Född 1962.
Affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika,
Affärsenhetschef Bong Retail Solutions.
Anställd sedan 2008, nuvarande befattning
sedan 2010.
Utbildning: Kemiingenjör.
Tidigare befattningar: Affärschef Europa,
Ferro Corporation.
Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier
MATS PERSSON
Styrelseledamot
(arbetstagarrepresentant)
PER ÅHLGREN
Styrelseledamot
ERIC JOAN
Styrelseledamot
STÉPHANE HAMELIN
Styrelseledamot
CHRISTIAN PAULSSON
Styrelsens ordförande
ÖVRIG NYCKELPERSONAL
PETER
ANDERSSON
Född 1964.
Direktör för Inköp.
Anställd sedan 2006.
Ledning
Styrelse
48
SÄTE OCH HUVUDKONTOR
Bong AB
Bredbandsvägen 4
Box 516
291 25 Kristianstad
+46 44 20 70 00
www.bong.com
BELGIEN
Bong Belgium NV
Stasegemsestraat 133b
BE-8500 Kortrijk
+32 4 77/59 73 83
www.bong.de
Bong Retail Solutions NV
Stasegemsestraat 133b
BE-8500 Kortrijk
+32 56 74 55 10
www.bongretail.com
DANMARK
Bong Danmark A/S
Langebjergvænget 18B
DK-4000 Roskilde
+45 46 56 55 55
www.bong.dk
FINLAND
Bong Suomi Oy
Jasperintie 270 C
FI-33960 Pirkkala
+358 3 241 8111
www.bong.fi
Bong Suomi Oy
Niittyvillankuja 3
FI-01510 Vantaa
+358 9 565 7910
FRANKRIKE
Bong SAS
1 rue Eugène Hermann
FR-27180 Saint Sébastien de
Morsent
+33 2 32 39 98 01
www.bong.fr
Bong SAS
2 Rue Heraclès
FR-59650 Villeneuve d’Ascq
+33 3 20 66 69 99
www.bong.fr
IPC SAS
11, Impasse du Mas Prolongée
FR-16710 Saint Yrieix sur Cha-
rente
+33 5 45 95 63 50
www.bong.fr
ITALIEN
BONG PACKAGING S.R.L.
Via Pellegrino Antonio Orlandi,
11
IT-40139 Bologna (BO)
+39 334 7898571
NORGE
Bong Norge AS
Åslyveien 15
NO-3170 Sem
+47 33 30 54 00
www.bong.no
Bong Norge AS
Hvamveien 4
NO-2026 Skjetten
+47 64 83 12 50
POLEN
Pfluger Koperty Sp zo.o.
Ul. Zawila 56
PL-30-390 Krakow
+48 12 252 02 00
www.pfluger-koperty.pl
Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o.
ul. Ustronna 14
PL-60-012 Poznan
+48 61 89 93 910
www.bong.pl
ROMÄNIEN
S.C. BONG ENVELO SRL
Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2
Hala Alice de Sablaj,
Hala nr. 1
RO-Bucuresti, Sectorul 6
+40 736 372 511
SPANIEN
Envel Europa S.A
Plaça Gal·la Placidia
5-7 esc D. 8°1ª
ES-08006 Barcelona
+34 932 41 88 50
www.enveleuropa.com
Envel Europa S.A
Polígono Industrial Campllong
C/ Torreblanca 9
ES-25600 Balaguer (Lleida)
+34 973 44 38 86
STORBRITANNIEN
Office Products Division
Bong UK Ltd. (Head Office)
Michigan Drive, Tongwell
Milton Keynes MK15 8HQ, UK
+44 1908 216 216
www.bonguk.com
Bespoke Mailing Division
Surrey Envelopes Ltd.
Anglers Business Centre
Nottingham Road, Spondon
Derby DE21 7NJ, UK
+44 1332 667 790
www.bonguk.com
Specialist Overprint Division
Surrey Envelopes Ltd.
Unit 7 Nelson Trading Estate
Morden Road
London SW19 3BL, UK
+44 2085 450 099
www.bonguk.com
Packaging First Ltd.
Unit 12, Nash Hall
The Street, High Ongar
Essex CM5 9NL, UK
+44 1277 363 656
www.packagingfirst.co.uk
SVERIGE
Bong International AB
Bredbandsvägen 4
Box 516
SE-291 25 Kristianstad
+46 44 20 70 00
www.bong.com
Bong Sverige AB
Bredbandsvägen 4
Box 516
SE-291 25 Kristianstad
+46 44 20 70 00
www.bong.se
SCHWEIZ
Bong AG
Haldenstrasse 27
CH-9200 Gossau SG
+41 71 3 88 79 70
www.bong-ag.ch
TUNISIEN
BONG AFRICA
3 rue Ibn Charaf,
TN-Tunis 1002
+21670721251
TYSKLAND
Bong GmbH
Piepersberg 30
DE-42653 Solingen
+49 2 12/23 39 10
www.bong.de
Bong GmbH
Posthornweg 1
DE-04860 Torgau
+49 2 12/23 39 13 00
www.bong.de
Pflüger Lober Kuvert GmbH
Am Pestalozziring 14
DE-91058 Erlangen
+49 9131 4002-0
www.pflueger-lober.com
Pflüger Lober Kuvert GmbH
Beethovenstraße 24-26
DE-86368 Gersthofen
+49 821-2 97 88 0
www.pflueger-lober.com